Alla platser har sina sätt att äta helt vanlig mat på. Göteborg har sin halv special där man har mos ovanpå korv med bröd. Det kan till och med bli en hel om man beställer med två korvar. Jag är just nu i Manchester och då äter jag såklart som man gör just här, nämligen en Rice and three.

Det mest kända stället är This & That Café på Soap Street mitt i centrum. Det har funnits sedan 1984 och är en institution i staden. Nuförtiden kan du äta Rice and three lite varstans men det här stället älskas fortfarande av många och det är inte svårt att se varför. Jag letar upp det i en av alla de där gränderna där Manchester påminner så mycket om New York.

Vad är då Rice and three? Jo ingenting annat än ett billigt sätt att äta curry på genom att du får en tallrik ris och på det kombinerar du tre olika curries du själv har valt. När jag säger billigt så menar jag det verkligen. Här kostar en helvegetarisk tallrik i skrivande stund sex pund och vill du ha bara kötträtter blir det åtta. Man undrar kanske hur det kan vara fullt så billigt men nu talar vi om en region full av ekonomisk storimport från Asien, riset kostar inte mycket alls och de själva menar att det blir mer ekonomiskt för hela planeten att servera mat så här. Man serverar inga jätteportioner av någondera curry och många är just vegetariska. I Indien äter många både på jobb och skola mat som de tar med sig i så kallade tiffins, lunchlådor med olika delar och där finns just olika curries.

Den stora frågan är vad man ska välja. Varje dag har sina egna rätter och det är ju toppen för då behöver man inte gissa innan man går dit utan kan välja en dag när favoriten dyker upp. Du kan se allt på hemsidan men om du vill överraskas går du bara dit och funderar där du står i kön. Vid öppningsdags är det väldigt lugnt i lokalen men senare strömmar det in både stammisar och turister. Många tar med sig maten tillbaka till kontoret och servicen är snabb och effektiv.

Jag valde en fish curry, chicken tikka och lamm i spenat. Hade kunnat välja en daal istället för kycklingen men jag var nyfiken på hur ett sådant här ställe med vad som är gatumat skulle göra sin. Det visade sig vara en syrligare variant än du får på turistrestaurangerna även i Storbritannien annars och en som min dotter inte hade gillat. Det var kul att få en som istället påminner om hur den är på det jag tycker är Malmös bästa indier, Art of Spices, för det visar återigen att den är genuin.

Fisken var god men som ofta i indiska rätter lite för mjuk för en svensk. Det var en väldigt stark rätt och jag tänkte att det lilla bordet med extra chilli och rå lök vid kassan också kunde fått ha lite raita men jag uppskattar åtminstone stark mat till skillnad från många tyskar och sådana satt det ett gäng bredvid mig och skrattade åt styrkan i det de valt. Jag är en sådan som sparar det bästa till sist och lamm i spenat är en av mina favoriträtter i det indiska köket. Det var helt klart den bästa rätten om än lite sötare än jag är van vid. Här jobbas det med alla möjliga färska kryddor.

Äter gör du vid långbord i den lilla lokalen och folk slår sig ner där det finns plats men utan trängsel. Hit kan du komma om du vill se hur människors vardagsliv är när det fungerar som bäst utan att någon styr upp allt eller behöver vara överdrivet artig. Maten är god och känns verkligen autentisk men visst kan du äta godare och framför allt finare upplagt. Det är dock för hela upplevelsen av en unik matkultur man kommer hit. Det har man råd med.