Det blev till att knuffa undan ett inlägg för att åter skriva minnesord efter den tråkiga nyheten att Patrick Stewart lämnat oss. Mannen som är mest känd för sin roll som kapten i Star Trek – The Next Generation men som för mig och många uppe i norr mest är en av de där riktigt stora kändisarna från Yorkshire.
Född 1940 i Mirfield mellan Dewsbury och Huddersfield i vad som då var The West Riding of Yorkshire enligt den tidens regionindelning växte han upp med typiska föräldrar i denna trakt. Mamman var vävare och pappan i armén och med under evakueringen av Dunkerque så han drog på sig PTSD och detta yttrade sig bland annat i att vredesutbrott på hemmaplan hos Patrick och hans syskon. Detta blev anledningen till att han i livet engagerade sig mycket i organisationer som vill få bukt med mäns våld mot kvinnor och liknande problem.
Att Patrick började med teater tackade han sin lärare i småskolan för efter att ha fått Shakespeare i handen och blivit uppmuntrad att stå på scenen. Det blev dramastudier redan i nästa skola som elvaåring och när han senare skulle studera det på heltid på en lokal teaterskola träffade han roligt nog självaste Brian Blessed, Yorkshireskådisen med den stora rösten och de gick sedan den erkända utbildningen på Bristol Old Vic. Resten är historia och Patrick Stewart har inte bara blivit adlad utan vunnit mängder av stora film- och teaterpriser genom åren.
Jag har aldrig varit något stort Star Trek-fan även om jag tittat ibland utan minns kanske Patrick för helt andra saker. Han har till exempel spelat en del tillsammans med Ian McKellen som han blivit mycket god vän med. Mest av allt minns jag honom dock som just Yorkshireman. En som inte var rädd för att på partyn i självaste Hollywood stoltsera med att han var socialist bara för att få se folks reaktioner. Han mindes hur viktigt Labourpartiet var för familjer i trakten under uppväxttiden i norr och glömde aldrig sin bakgrund. Han glömde heller aldrig sin dialekt och i en Yorkshiregrupp min man var med i på nätet dök han alltid upp i långa diskussioner om känt lokalt folk och var de vuxit upp. På äldre dagar hade han i 25 år en enskild stuga i lilla Hebden, öster om Grassington tills han sålde den 2016 när han förmodligen inte orkade ha ett så isolerat andra hem längre som boende i USA. Hyllningarna strömmar nu in från precis hela världen. Det är bara att instämma.
