Har du tänkt att resa runt i de skotska högländerna, inte minst med buss och tåg, ja då är chansen stor att du passerar Fort William, högländernas andra största stad efter Inverness men fortfarande bara med dryga 15000 invånare. Är det en stad värd att stanna i?

Jag slänger ut det direkt; Fort Williams stadskärna är en av Storbritanniens tråkigaste i mina ögon. Är det roliga musikpubar och trevlig höglandsatmosfär du vill uppleva så åk till Inverness. Om du däremot tänkt dig att ta en grundligare titt på fantastiska Glen Coe eller inte minst gillar klättring, terrängcykling, eller vill bestiga Storbritanniens högsta berg, Ben Nevis så kan det vara värt att göra staden till din bas. Det höga berget syns inte från alla delar av centrum men du behöver inte ta dig mer än till utkanterna så tornar det upp sig, med snö på toppen stora delar av året. Är du friluftsmänniska så finns det också fler och mysigare ställen att övernatta på än de ganska alldagliga hotellen i centrum.

Jag tror att det delvis är stadens historia som gör att den känns lite själlös för mig. Fort Williams historia började 1654 när Cromwells New Model Army baserades i ett nybyggt träfort här under inbördeskriget för att lugna ner klanen Cameron med stora ägor här. När man sedan fått tillbaka kungarna på tronen och Vilhelm III av Oranien på 1680-talet ville förstärka fortet för att ha koll på traktens klaner så uppkallades det efter honom och så småningom utvecklades en stad. I modernare tider har många föreslagit att staden borde byta namn till något mer fredligt och lokalt såsom Invernevis men än har inget beslutats. Idag kan du se resterna av fortet en bit vid sidan av järnvägsstationen.

Järnvägsstationen ja, den är ett sorgligt kapitel men en riktig knutpunkt för turister. Hit kommer du som tagit tåget upp från Glasgow och om den kända Glenfinnan-viadukten och Mallaig är ditt egentliga mål så ta ett direkttåg hela vägen så behöver du inte gå av här. Om du inte hittar ett direkttåg eller om du ska med det ångloksdragna The Jacobite på Harry Potter-tur så får du vackert byta här på stationen däremot. Den är inte mer än en låg betongbyggnad med ett litet café och en minimal kiosk med godis och Harry Potter-souvenirer. Ett gäng bänkar räcker inte till alla turister i högsäsong men du har åtminstone stadens busstation alldeles bredvid om du skulle råka komma med buss från Inverness, Glasgow eller någon annan plats.

Stationen ligger vid den norra delen av stadens High Street och i den här änden är det en sliten gata med ännu mer cement och några tråkiga budgetbutiker men ta dig framåt ett par kvarter så hittar du faktiskt lite roligare butiker och en och annan riktigt trevlig restaurang. På höjden bakom ligger några Bed and breakfasts för dig som föredrar det framför de slätstrukna hotellkedjorna.

Den vidare promenaden längs High Street tar dig till St Andrew’s Church bakom vilken du kan vila i en park med en pampig staty av Donald Cameron of Lochiel. Sedan kommer du vidare till just Cameron Square med West Highland Museum om livet här uppe i högländerna genom historien. Utanför muséet står en staty av amerikanen Henry Ford med sin T-Ford för där inne får du lära dig mer om hur han tog sin Ford uppför Ben Nevis. På torget ligger också Highland Cinema som inte bara är en fin biograf utan där du också kan fika eller ta en drink med lite god mat bredvid. Till slut kommer du också till Gordon Square där vandringsleden West Highland Way slutar. Ytterligare en anledning att övernatta här trots allt. Inte minst för att dina fötter kan kännas som hos skulpturen på torget som hedrar detta. Baren bakom har pizza, god öl och musik.

Det är alltså inte urtråkigt i Fort William men det är definitivt tågstoppen och de vackra omgivningarna du ska komma hit för snarare än stadskärnan. Den som inte är fullt så äventyrlig eller har orken som förr kan ta linbana från den lilla byn Torlundy norr om staden för att njuta av utsikten från bergen. Du kommer inte upp på själva Ben Nevis men är nära. Ytterligare en trevlig upplevelse kan vara båt ute på Loch Linnhe. Sväng bara ner till sjön från High Street så hittar du båtarna.

Ett kort stopp bort med tågen till Mallaig hittar du också Banavie där du kan se Neptune’s Staircase. Det är åtta slussar i rad designade av Thomas Telford och Storbritanniens längsta slusstrappa. Nästa korta stopp bort är byn Corpach med ytterligare två slussar och slutet av den långa Caledonian Canal som börjar i Inverness och går via Loch Ness ner hit längs den geologiskt fascinerande förkastningen Great Glen. I Corpach kan du mumsa på scones i marinans café och har fina vyer tillbaka mot Ben Nevis. Där finns också längs stranden en bit bort Corpach Caol Ship som är ett gammalt kvarlämnat vrak som kan vara kul om man gillar att fotografera. Är man intresserad av all traktens fascinerande geologi finns där också Treasures of the Earth som har något för både barn och vuxna en regnig dag.

Att ha bil är det enklaste sättet att ta sig runt själva omgivningarna och vi hyrde bil här några dagar till en rundtur men som du ser finns det tågutflykter i närheten också. Till Glen Coe och andra platser går det buss om än inte med så många stopp mitt i dalen och du får såklart kolla tidtabellerna för allt men det går att ta sig fram. Du som gillar uteliv kan googla fram hur mycket som helst om cykeluthyrning, fri camping, vandringsleder och annat. Till Fort William kommer vi alla förr eller senare.