Alnwick Castle är slottet med allt

Det är inte världsenkelt att skriva en sammanfattning av ett av Englands största och mest kända slott så jag försöker inte ens utan brakar rakt på sak. Dock kan jag börja med att säga att oj så kul det är att vara där så många filmer och serier spelats in. Nästan lika många som i Prag…

Alnwick ligger i den lilla staden som utvecklats runt det med samma namn, i Englands nordligaste grevskap, Northumberland. Det säger sig själv att slott är vanliga här på grund av att det gränsar till Skottland. På medeltiden stod många krig och gränsstrider mellan de två länderna och ändå har slottet klarat sig bra. Redan 1093 försökte den skotske kungen Malcolm III ta slottet men istället var det han själv som strök med. Då hade slottet ett par decennier på nacken eftersom det som så många slott kom till efter den normandiska invasionen. Det finns en del spår från den här tiden än idag men sedan har det byggts ut och byggts ut och du kan lätt spendera en hel dag här, inte minst om du också tycker om trädgårdar för här har de en unik sådan.

Kung David I av Skottland gjorde anspråk på land i både Northumberland och Cumbria längre västerut när Henry I av England dog 1135. Dessutom var han morbror till Henrys dotter Matilda som blivit bortknuffad från tronen av Kung Stephen. Han marscherade därför söderut och 1136 lyckades han faktiskt ta både Alnwick och de viktiga slotten Wark, Newcastle och Carlisle men Stephen red såklart raskt norrut och de två nådde en förlikning där David I fick behålla Cumbria men Stephen fick tillbaka Northumberland. De två fortsatte sedan tronföljdsstriden i många år medan Stephen var kung men det är en helt egen historia. Vilhelm Lejonet var sedan näste skotte att försöka ta slottet men misslyckades både 1172 och 1174 och vid andra försöket fångades han och tvingades svära att lyda Henry II.

Slottet från parken. Foto: Alice Golding

Dagens ägare av slottet är hertigen av Northumberland vars familjenamn är Percy och har du läst det minsta, både fakta och skönlitteratur, om engelsk medeltid så har du garanterat hört om familjen vars säte nere i London är Syon House och som där också gett Tottenham FC sitt smeknamn genom att äga land i den delen av vad som nu är en jättestad. Detta genom Henry ”Harry” Hotspur, den andre earlen och en av de mer kända medlemmarna i familjen, inte minst för det temperament som gav honom det där namnet.

Det var 1309 som den förste i familjen Percy blev Lord och köpte Alnwick och började bygga ut det vilket Hotspur sedan fortsatte med. Att det idag är samma familj som huserar här är ju en hisnande tanke, inte minst när man tänker på alla brittiska slott som beskattats hårt i modern tid. Det är här Alnwick som besöksmål kommer in. De har verkligen lyckats själva, utan att bli uppköpta av Tussauds eller andra turistföretag som driver historiska besöksmål och det är dessutom en stor egendom med mycket annat att få inkomster av.

Harry Hotspur till häst inne på slottsområdet. Han finns till fots i staden också.

På 1400-talet hade slottet genom den fjärde earlen fått den så kallade barbakan, eller förport, som än idag är dess huvudingång från själva staden och som gav ytterligare försvarsmöjligheter. Det här var en period som också den var dramatisk i och med Rosornas krig som familjen Percys bråk med grannfamiljen Neville var en stor orsak till och slottet belägrades ibland. Det finns hur mycket som helst att skriva om de här perioderna och människors snåriga länkar och lojaliteter till varandra då så istället är det dags att gå vidare till tiden runt inbördeskriget på 1600-talet. Då var slottet inte längre hem åt familjen som mest höll sig där kungarna vistades i huvudstaden. Det blev heller inte bombarderat eftersom man inte längre belägrade slott och slagfälten var på andra platser. Alnwick blev istället närmast övergett och hade på 1700-talet förfallit. Det fanns heller inte någon manlig arvinge med namnet Percy kvar men arvtagerskan Elizabeth lät sin make ta hennes namn och familjen levde vidare. De började också rusta upp slottet 1750.

Barbican, huvudentrén inne i staden.

Det kostar en del att gå in men då ingår nästan allt utom trädgården som du kan köpa inkluderad också om du vill se båda delarna. Här är guidade turer om filminspelningar i största allmänhet, Harry Potter, slottets historia och annat och det finns en hel avdelning med medeltidsaktiviteter för barn. Utöver detta är det alltid något extra på gång under skollov och sommarmånader och det är bara vissa specialaktiviteter som ibland kostar extra. Ta en titt på hemsidan för att planera.

Massor att se och göra
Barnens hörn med medeltida prova-på

När du kommit in och betalat är du på den gamla vagnsgården med ingång till slottets butik och café och här får också några riktigt trevliga food trucks stå med sina lokala specialiteter. Däremot finns inte så mycket att se så snart tar du dig in på den yttre borggården med sin stora gräsyta. Här kan du sätta dig och bara titta på slottets kärna som nu alltså är renoverad och hyser The State Rooms men fortfarande med lastgamla partier. På gräset framför dig är det inte helt ovanligt att det pågår en filmvandring eller något Harry Potter-relaterat. Sugen på quiddich? Är du intresserad av militärhistoria så promenera istället bort till tornet med Fusiliers Museum i.

Här dyker det upp kvastar ibland, andra dagar ugglor.

Vandra vidare mot den inre borggården så möts du av mer av själva försvarsanläggningen när du väl gått igenom den port som delar kärnan med slottets gamla jättestora kök som du också kan ta trappor ner till. Där lagades stek till alla på slottet under dess storhetstid.

Det gamla slottsköket. Foto: Alice Golding

Den inre borggården var det som fick mig att stanna upp och le för en av mina stora anledningar att komma hit utöver allt historiskt var varken Harry Potter eller Downton Abbey utan Ivanhoe. Min generations nyårsklassiker från 1982 där jag nu äntligen stod och kunde föreställa mig den här scenen och inte bara den:

Jag såg även rykande halmtak och skrämda hästar för mitt inre. Den inre borggården har två torn sida vid sida med en del vapen och historia i och när man tagit sig igenom dem kommer man ut på murarna där slaget om Torquistone, Front-de-Boeufs slott, till stor del äger rum. Det sitter återigen ett staket där uppe så du inte kan ramla ner nu när inga madrasser ligger på plats men det är fortfarande magiskt. Dessutom har du fantastisk utsikt över slottsparken här uppifrån. En park du kan strosa länge i om du är i Alnwick mer än en dag.

Lite mer säkrat idag.
Den härliga slottsparken. Foto: Alice Golding

På den inre borggården finns även en toalett så du slipper gå tillbaka till caféet men trappavsatsen den lilla biten upp har ingen ledstång kan vara bra att veta. Här i närheten utgår de guidade turerna och jag valde att gå på en filmguidning. Ivanhoe nämndes inte en enda gång! Det är verkligen vi svenskar och vår anglofili som fastnat för just denna film som Sam Neill förundrat kommenterade. På turen togs däremot upp att Rowan Atkinson var nära att skada sig rejält under en inspelning av serien Svarte orm (Blackadder) i snöstorm. Han envisas med att göra en väldig massa farligheter själv om det krävs. Robin of Sherwood, Robin Hood: Prince of Thieves, Elizabeth och The Hollow Crown är andra storheter som delvis spelats in här men det finns många fler.

Guidningen tog såklart även upp de Harry Potter-filmer som spelats in här (men det finns också mer familjevänliga specialturer om dem). Vi fick till exempel veta mer om en kall inspelningskväll i trädgården utanför slottet då Daniel Radcliffe och Emma Watson försökt skrämma upp varandra men börjat skratta så mycket att det knappt blev någon scen inspelad den kvällen.

Man kan nästan höra fnissande barnskådespelare.

Efter detta guidades vi vidare in i Downton Abbeys värld men där hoppade jag av en bit in för jag ville se insidan i min egen takt. Det visade sig vara ett genidrag. Jag följde dock med till den vackra porten förbi fängelsehålan först och in på den lilla gård där Lord Grantham och de andra i familjen Crawley körs fram i sina bilar och välkomnas till Brancaster på semester.

Entrén från insidan
Fantastisk pjäs
Hör du ljudet av gamla bilar?

Efter lite eget strosande tog jag mig in i byggnaden som räknas som världens näst största fortfarande bebodda slott (efter Windsor antar jag) och möttes av en stor trappa i varmt rött med gula väggar. Jag stod där och tvekade kring hur jag med mitt lite krånglande knä skulle ta mig an denna pampiga trappa som såklart inte heller hade ledstång. Det här såg en äldre vakt och vips var han framme och bad mig följa med honom en annan väg så skulle jag få ta hiss. Han öppnade en dörr vid sidan av trappan och vips befann vi oss i ett rum fullt av oljerockar och gröna stövlar. Jag stod i hertigen av Northumberlands privata boot room! Naturligtvis var jag tvungen att följa min vägvisare vidare men vilken otrolig känsla.

Jag blev visad in i hissen där en dam mötte mig när jag klev ur och genast tog mig till det vackra slottskapellet (ingen fotografering tillåten) innan det var dags att gå åt helt andra hållet för våningarna med sina många skatter. Vi pratade konst i det gula tavelrummet innan jag tog mig vidare till bland annat biblioteket som känns igen från Downton. Höjdpunkten under besöket var dock ett par italienska 1600-talsskåp av Domenico Cucci. Jag stannade vid det mörkröda träet fullt av insprängda halvädelstenar och annat och vips var rummets vakt framme och berättade den enastående historien om skåpen. Det är det enda par möbler gjort av den berömde Cucci som överlevt. De skapades i Paris för Louis XIV och skulle stå på Versailles men allt som skulle stå hos Solkungen var tvunget att vara skapat av fransmän. Alltså gifte sig Cucci med en fransyska som han sedan skilde sig från och flyttade hem till Italien igen. Inte nog med detta för sedan kom ju franska revolutionen, det sattes eld på delar av Versailles och efter detta var skåpen borta. De dök inte upp igen förrän 1823 då de bjöds ut till försäljning åt George IV men kungen tackade märkligt nog nej så frågan gick till näste man i rang, hertigen av Northumberland.

Foto: Alice Golding

Om du kommer till slottet från trädgården så är det Lejonporten du kommer in genom. Är du redan inne på slottsområdet så gå absolut ut genom den och ta en titt inte bara bort mot trädgården utan också längs slottsmurarna och på själva porten utifrån. Här undrade nog biljettvakterna utanför vad jag hade för mig som fällde upp min kapuschong och stod och mumlade medan jag gjorde allt för att inte gapskratta. Kanske skulle jag ha skrikit ”Norman dogs!” åt dem men då hade jag nog blivit utskickad. De ser som sagt inte Ivanhoe här utan jag hade blivit den som klassats som vettlös.

Lejonporten på trädgårdssidan.
Min bästa Cedric look. Foto: Alice Golding

När skrattet lagt sig traskade vi ner mot trädgården och pausade vid tälten som erbjöd bågskytte till en mindre kostnad. Många småföretagare har avtal om aktiviteter här. Då och då är det fågeluppvisningar på yttre borggården då du brukar kunna få hålla i en uggla för några pund. Pilbågsskytte kräver sin teknik och här är de väldigt bra på att uppmuntra och lära dig.

Kul för alla från skolålder och uppåt.

Till slut har du även trädgården och slottsparken att besöka om du vill som sagt och parken rekommenderas om du vill fortsätta tänka dig Robin Hoods mannar med sina stegar uppför murarna men också för att där är fridfullt och vackert.

Trädgården har såklart varierande sevärdheter olika delar av året och även där kan du delta i olika evenemang. Vi var där runt påsk och tajmade helt omedvetet besöket till de två veckor då körsbärsträden blommar. Det unika med Alnwick fortsätter nämligen här med den största taihakuträdgården i världen. Taihaku betyder Det stora vita prydnadskörsbäret och träden har alltså vita blommor. De dog ut i Japan men 1926 var en brittisk kapten och körsbärsexpert där och när han fick se ett träd på bild så var han tvärsäker på att det fanns ett sådant träd hemma i England. Han reste hem och lyckades få med sig sticklingar tillbaka till Japan 1932. Vilken hjälte han måste blivit. I Alnwick har träden funnits sedan 2008 och det var otroligt vackert. Idag finns 329 träd, många sponsrade av besökare. Det mest fascinerande är kanske annars The Poison Garden som låter som något av Agatha Christie. Som namnet avslöjar är det just en trädgård full av giftiga växter. Den är bakom höga grindar och visas bara på guidade turer där du såklart varnas för att röra någon av de runt hundra växterna.

Slottsparken
Alnwick Garden
Taihaku, de vita körsbärsblommorna

Slottet i Alnwick är ett fantastiskt besöksmål vare sig du älskar historia, film, trädgård eller antikt. Det finns egentligen bara två saker som gjorde mig lite besviken. Det ena var att de inte hade några audioguider för den som ville gå i egen takt och kanske ville veta mer om någon specifik del. Det andra att slottsbutiken är belamrad av Harry Potter och riddarleksaker till så stor del att de har alldeles för få historiska böcker, vackert lokalt hantverk och liknande. Harry Potter-grejer kan också köpas i en butik på väg till slottet så ja, jag hade gärna hittat mer av intresse men där ligger nog alla i lä jämfört med Blenheims fantastiska butik. Inget av detta var något som skulle hindra mig från att besöka slottet fler gånger, tvärtom. Det är kunniga guider överallt och som du sett, otroliga saker att se. Önskar bara att jag hittat Athelstan.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

lite mera rosa

vardagslyxen – nära & långt borta

Skriv & Res med Therese

Therese Fredriksson, författare. Älskar resor, författande, böcker och kulinariska upplevelser. Gärna i kombination.

The London Foodie

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Hattrick

Riktig damfotboll, utan filter

Halloj världen!

Ett resemagasin och en blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om fotografi, natur och lite av varje.

Bortugal

Borta men hemma. En blogg om en familj som längtade bort och hittade hem.

People in the Street

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Att resa-podden

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Matochresebloggen

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Ladies Abroad

Reseberättelser, resetips och resefoton

Travel on a Cloud

Bloggen om England och övriga Storbritannien

City Lover Reser

Bloggen om England och övriga Storbritannien

JENNIFER STROUD

Bloggen om England och övriga Storbritannien

The Cornish Bird

Cornwall's Hidden History Blog