Många är turisterna i kända Lake District i norra England med sina vackra berg. Betydligt färre besöker Cumbrias huvudstad Carlisle en bit norrut. De som gör det är ofta tågresenärer för det här är ena änden av både den spektakulära Settle to Carlisle-linjen och Hadrian’s Wall-linjen som tar dig just till orter längs Hadrianus mur. En bra bas för historiska utflykter alltså men också för dagsturer in i Skottland dit det inte ens är två mil och under en period åren 945 till 1092 var Carlisle faktiskt skotskt tills Vilhelm Erövrarens son Rufus återtog staden åt England. Vad kan du då göra i själva staden?

Kommer du med just tåg så är det första du ser det stora citadellet som man lätt kan tro är slottet om man inte tar en närmare titt och inser att det inte är så mycket mer än de två bastanta tornen. De är från 1810-talet och byggdes åt civilrätten på östra sidan och kriminalrätten på den västra. Platsen hade tidigare redan huserat en militär befästning från 1500-talet när man i England var nervös över kontinentens reaktioner på Henry VIII:s reformation. Redan på medeltiden var det här man hittade den södra stadsporten, Botcher Gate och här börjar gatan med namnet English Street som snart blir en gågata och är den naturliga vägen in till Carlisles övriga sevärdheter. Jag själv tog den för jag hade tidigare bara passerat Carlisle på väg mellan London och Skottland ett antal gånger och ville absolut passa på att ta mig en titt när jag nu ändå kommit dit via just Settle.det

Själva English Street är idag delvis plågad av de stora varuhuskedjornas fula lådor men kika ner på sidogatorna så är det vackrare. Precis som i många andra städer även i Sverige gapar en del butikslokaler tomma.

Efter en kort stund kom jag fram till stadens gamla marknadsplats som är lite av ett centrum för folklivet. Här finns fortfarande ett marknadskors, här står stadens gatumusikanter ofta och i fokus ligger det tidigare stadshuset som Carlisle idag har vuxit ur och överlämnat till turistbyrån. I det vackra rosa huset ligger dessutom en trevlig kaffe- och vinbar med sol en stor del av dagen men det finns också många bänkar om man bara vill slå sig ner ett slag och titta på folk. Till höger om platsen hittar man sedan shoppinggatan Scotch Street med kända märkesbutiker medan man till vänster hittar Castle Street som går rakt ner till slottet via katedralen. I mitten hittar man Guildhall Museum och Fisher Street med trevliga pubar och byggnader och jag valde den vägen för jag hade sett ut platsen för min söndagslunch men det får sitt helt egna inlägg.

Vid Castle Street tog jag mig ner till slottet som jag också kommer beskriva i ett eget inlägg men där har det hänt flera spännande saker som man ju kan tänka sig så här i gränstrakter. Både Richard III och den skotska drottningen Maria Stuart har vistats där och en av Skottlands mest älskade sånger kom faktiskt till på slottet som dessutom har minnen av romarnas framfart i trakten när staden hette Luguvallium och var deras nordvästligaste utpost. Det är i den här änden av gatan du också hittar Tullie som kan beskrivas som ett länsmuseum med konst, historia och utställningar om livet och naturen i Cumbria. Här hittar du mer om till exempel romartiden men under mitt besök var det stängt för renovering.

Carlisle Cathedral är inte den största du sett i England men den är fin. Det är också den första katedral jag sett där hundar är är välkomna. Jag vet inte om det bara är för att locka fler besökare. Från 1122 har den från början augustinska kyrkan fungerat som församlingskyrka för att 1133 få domkyrkostatus när Henry I ville stärka kyrkan i de oroliga gränstrakterna. Idag kan du se ett unikt gotiskt fönster och flera roliga äldre träsniderier liksom vackra valv i katedralen där Sir Walter Scott också gifte sig på sin tid. Utanför katedralen fanns på 1200-talet och fram till reformationen hela två kloster som Edward I (som dog utanför Carlisle) var med och investerade i under sin tid i staden. Området kallas än idag The Abbey Precinct och är fullt av vackra kyrkobyggnader.

Carlisle är en stad av Helsingborgs storlek men känns mindre. Med det sagt är det en stad med en väldig massa kulturellt för sin storlek. Överallt syns små teaterscener och musikaffärer och hade jag baserat mig här några dagar hade jag nog lockats att titta in på något sådant. Det är samtidigt en stad med en lantlig känsla för överallt ser du de omgivande kullarna och på pubarna serveras lokalt lamm och Cumberland-korv. Blandningen av allt detta och av det lite slitna nordengelska ger en säregen stämning. Både besökare och de du expedieras av i butiker och på hotell är ofta skottar och Skottland känns ständigt närvarande fast du ändå definitivt är i England. En unik känsla i en så pass stor stad och det gör mig nyfiken på hur det skulle kännas att stanna några dagar.