London – världens epicentrum. Det finns så otroligt mycket att göra och vi har aldrig många dagar här eftersom vi alltid kombinerar staden med helt andra ställen runt om i Storbritannien. Alltså tog det mig till i somras innan jag besökte många svenskars favorit, Sky Garden. Jag har helt enkelt inte prioriterat det och speciellt eftersom övriga familjen inte gillat riktiga höjder. Nu senast bestämde jag att som nischad bloggare måste jag ju veta vad alla pratar om och bokade biljetter. Dottern bestämde sig trots allt för att hänga med och vips hade även hon haft en kul upplevelse.

Sky Garden ligger i vad jag tycker är Londons absolut fulaste skyskrapa, 20 Fenchurch Street, och jag är inte ensam om detta för den har vunnit pris för sin fulhet. I folkmun går den under smeknamnet Walkie-talkien för att den liknar en sådan. Som om det inte räcker med fulheten så hade den under sin första tid problem med fasaden. Byggnaden stod färdig 2014 men redan året innan upptäcktes att solens reflektioner i den under ett par timmar om dagen gjorde gatorna nedanför så varma att bilar smälte och ibland till och med över 100 grader och någon stekte till och med ägg i en stekpanna på gatan. Den uruguyanske arkitekten skyllde på klimatförändringarna och att London har fler soliga dagar nu än förr men trots att det nog stämmer så är det ju dåliga beräkningar. Dessutom strulade det redan under bygget men nu tror jag man fått ordning på det värsta på gatunivå.

Inga av dessa problem märks inne i byggnaden med sin trädgård och hit kommer man för utsikten. Av säkerhetsskäl kan inte hur många som helst komma samtidigt men på Sky Gardens hemsida beställer du biljett till den tid du vill komma. Öppettiderna är ganska generösa så du kan välja morgonbesök eller solnedgång och det mesta däremellan, inte minst på helgerna. Biljetterna är alldeles gratis och det släpps nya varje måndag så man kan se den kommande treveckorsperioden och då ha störst chans till den tid man helst vill ha. Bokar du istället bord på någon av restaurangerna är öppettiderna något längre, inte minst på morgonen och även då ser du trädgården. Vill du vara spontan så kan det också gå men ta en titt på hemsidan först och se så att det inte är helt utsålt.

Vi hade tid 10.30 eftersom vi skulle äta lunch i krokarna senare. Det var en stadig ström människor i kön med förbokade biljetter eftersom det är ID-kontroll innan entrén men det gick fort. Väl inne är det också säkerhetskontroll som på en flygplats innan du kan ta den blixtsnabba hissen upp till våning 37 där det stora växthuset tar ytterligare osynliga våningsplan i anspråk eftersom det är enormt högt i tak.

Redan när vi kom upp slogs vi av en makalöst luftig känsla som bara blev bättre när vi tagit oss förbi det stora cafét och ut mot fönstren.

Vi var där mitt i en värmebölja med strålande sol och tänkte att framåt lunch skulle det bli mer folk så det var bara att ge sig bort mot dörrarna ut till terrassen som inledning. Skrattande upptäckte vi att den är tillägnad någon med vårt eget namn. Det gick såklart inte att låta bli en stunds tramsigt fotograferande på detta tema.

Väl ute var det svårt att veta vilket håll man ville börja med men det avgjordes av var det fanns plats att komma fram till glaskanten. Sedan jobbade vi oss runt den, ivrigt spanande efter kända sevärdheter men ofta drogs blicken automatiskt till ännu högre The Shard på andra sidan Themsen. Fascinerande att bara stå där och se alla flygplan på inflygning till Heathrow.

Efter en stund var det dags att ta de ganska lättvandrade trapporna upp i själva växthuset bakom oss, inte bara för att se växterna (agapantus, palmer, lavendel och mer) utan såklart mest för ännu mer utsikt åt andra håll. På baksidan finns inte lika många sevärdheter men jag som bott i norra London ville försöka orientera mig och leta efter ställen jag kände igen. Det var svårt för det finns inte så många stora byggnader att orientera sig med och kullarna i norr förvirrar sinnena och gör att perspektiven blir skeva men fin utsikt är det och på väg upp finns det många kända byggnader att se från sidorna.

Allt som allt spenderade vi kanske en timme där uppe men då fikade vi också. Inget jag kan rekommendera för de hade noll koll på kön utan serverade hipp som happ så den som beställt först fick vänta längst. Det var också det enda vi kunde klaga på men ginbaren eller restaurangen hade garanterat varit bättre.

Allt som allt är Sky Garden en fantastisk upplevelse alldeles gratis. Inte fullt så högt som The Shard men en av de bättre utsiktsplatserna i staden.