Idag tänker jag kringå min princip om att bara skriva om sådant jag själv upplevt. Jag har fått önskemål från en läsare om att skriva mer om West Midlands som består av grevskapen längs gränsen mot Wales och runt Birmingham och då måste jag bara få berätta om en plats jag gärna vill till men som jag inte får in i planeringen just nu alls. Det handlar om puben The Talbot  i en 1400-talsbyggnad i den lilla byn Knightwick som man hittar strax utanför Worcester på vägen mot Leominster.

Jag kommer inte ihåg när jag först hittade puben eller vad jag var ute och surfade efter men jag fastnade direkt för den när jag såg att den hade en restaurangdel med en spännande meny och inte nog med det utan det mesta verkade dessutom så miljövänligt det bara går att få det. Det är förmodligen på grund av att de därmed även lagar säsongsbetonat som de inte har en fast meny på sin hemsida utan visar ett exempel på hur den kan se ut. Bland dessa exempel hittar jag flera som lagas på AGA-spis, denna svenska uppfinning som nu känns som det mest engelska som finns i köksväg för de som har råd och plats att ha en. En lammbringa med vitlök och ansjovis som stått i AGA:n en eftermiddag eller en generös bit sidfläsk i engelsk stil med black pudding och äpple…jag riktigt känner hur det smälter i munnen. Då har jag ändå inte kommit till efterrätterna där man bland annat hittar ”treacle hollygog” som inte bara har ett fantastiskt namn (treacle är en sirap vanlig i till exempel puddingar eller som ingrediens i kolasås) utan också verkar vara ett 1800-talsrecept från universitetet i Cambridge. Squidgy rhubarb skulle jag som älskar rabarber heller inte säga nej till och runt 35 pund för en trerätters middag får ju anses ett fynd. Medan jag skriver det här känner jag hur jag återigen börjar ilskna till på alla som kallar engelsk mat dålig.

The Talbot at Knightwick Foto: Row17, Wikipedia

Puben ligger i floden Temes dalgång vid Malvern Hills så det finns en massa lokala producenter av allt som serveras här och dalen har dessutom sin egen marknad utanför puben den andra söndagen i varje månad. Floden Teme svämmar över då och då och det drabbar även ibland puben som ligger alldeles vid flodkanten men under normala förhållanden går det bra att fiska alldeles utanför den. I trädgården odlas grönsaker och det man inte själv odlar tar man från naturen runt omkring vilket blir vanligare och vanligare i England just nu och känns nästan svenskt. Den tidigare trädgårdsmästaren kom från kändiskocken Raymond Blancs restaurang Le Manoir aux Quat’Saisons läser jag så det finns helt klart ambitioner vilket man också ser på hemsidan där alla leverantörer av råvaror nämns – Knightwick har en byslaktare och det är någon som heter Harold som fixar ankan. Bara det!