Vi som inte flyger längre har en del utmaningar när det gäller att blogga om vi inte förberett något inlägg på förhand. Vi möts av svajigt WiFi på tågen och dessutom fina vyer man gärna vill titta på. Dagarna fylls av sevärt och under måltider och kvällar pratar man med resesällskapet såklart. Just därför är det här inlägget sent, för vem kan förinställa ett inlägg om ett plötsligt dödsfall.

Penelope Keith har varit med mig på TV hela livet. Serien Livet är grönt (The Good Life) var jag så liten att jag inte minns så mycket av men Ombytta roller (To the Manor Born) där hon spelade mot Peter Bowles är för alltid en del av min barndom och ännu en serie jag präglades på som barn apropå mitt tidiga inlägg om anglofili. De två passade så bra in i historien om det stora, fina huset även om jag som barn såklart inte förstod alla nyanser. Det var något med deras utseenden som jag såg som klass och som väldigt engelskt. Än idag tycker jag fortfarande att Penelope Keith hade ett av de mest engelska utseenden jag kan tänka mig. När man dessutom får reda på att hennes far var major så börjar tankarna rusa kring hur hon uppträtt i olika roller, trots att just han övergav familjen i hennes barndom.

Att hennes far försvann ur hennes vardag redan när hon var väldigt liten gjorde att familjen fick bo hos släktingar och sedan skickades hon till katolsk klosterskola som sexåring trots att familjen inte var katoliker. Garanterat inget jag själv uppskattat i den åldern och hon formades säkert oerhört av detta. Jag är osäker på vad som sedan fick henne att börja med teater men det lär ha varit just på skolan som hon fick upp ögonen för detta liksom det faktum att hennes mamma då tog henne till West End på loven. Jag är jätteglad att hon gjorde det och det blev inte bara de nämnda serierna utan massor av annan komedi men också Royal Shakespeare Company. Att jag inte sett mer av henne i vuxen ålder beror på att hon ofta hållit sig på teaterscener lika mycket som på TV och att jag aldrig lyckas tajma mina besök med diverse intressanta föreställningar, inte minst för att jag ofta är någon annanstans än i London där mycket går. Har du lyckats se henne på scenen? Yngre generationer kan ha sett henne i Döden kommer till Pemberley om inget annat.

Både komedi och drama har alltså varit stort för Keith som senare gifte sig med en polisman. Tillsammans hade de ett sommarställe i Avoch utanför Inverness där de ett tag till och med ville öppna tea shop men byråkrati gjorde att det blev en trädgård av planerna istället eftersom hon var trädgårdsentusiast. Med sina två adoptivsöner var de också ofta i lilla fina Wycoller i Lancashire som hon älskade, jag vet inte om maken var från trakten. Lite roligt tycker jag som gillar Nordengland, när hon själv både kom från och senare bodde i Surrey. Penelope Keith kommer också att minnas för sitt engagemang i olika stiftelser och liknande för kultur och natur. Bland annat var hon engagerad i National Trust och hon var också ordförande i Actors’ Benevolent Fund för skådespelare i några år efter Laurence Olivier. Driftig både på scen och utanför alltså. Vila i frid.