Böcker om London kan man väl aldrig få nog av så när jag fick ett recensionsexemplar av London i mitt hjärta av Lars Nilsson fick den gå före det mesta i bokhögen. Med sina 97 sidor är det ingen tjock eller elegant bok men så har författaren också gett ut den på egen hand vilket kan kosta en del och ändå har han med flera foton. Dessutom är boken personlig och full av information du inte läst någon annanstans även om en hel del också är bekant för de av oss som gjort ett antal resor och läser mycket anglofilt. Författaren har gjort runt hundra besök i London genom åren och jag beundrar att han lyckas besöka nya ställen varje gång. Det är en målsättning jag också har men den lyckas inte alls så ofta som jag vill.

St Paul’s Cathedral ståtar på omslaget och jag måste erkänna att både den och City är ställen jag inte spenderar så mycket tid på eftersom det moderniserats så väldigt i kvarteren och  är så dött på kvällarna. Det är däremot kul att läsa om katedralens hemligheter. På den mindre kupolen tronar en ananas och Nilsson undrar varför. Här råkar jag faktiskt veta svaret eftersom jag undrat över det där med alla ananasar i brittisk arkitektur. Det har som man kan ana att göra med att det var en dyr frukt som var lyxig på den tid byggnaderna är från, Ett tecken på välstånd alltså. Även Westminster Abbey får förövrigt en liten hörna i boken och här överraskas jag av att läsa om dess torn.

Redan baksidestexten utlovar svar på varifrån våra moderna bröllopstårtor kommer och jag kommer hädanefter att se dessa i ett helt annat ljus. Aldrig kunde jag anat att det hela hade med Fleet Street att göra och nu blir man  nästan sugen på att se någon göra tårtor endast baserade på London. Ye Olde Cheshire Cheese dyker också upp i boken som enda pub (dock dyker det upp ett bryggeri också) och Nilsson funderar över vad Dickens gjorde på puben eftersom han knappast bodde i närheten. Jag funderar på om det inte helt enkelt har att göra med att han bland annat själv startade tidningen The Daily News vilket borde ha varit just här bland alla tryckerier. Hans egna böcker gavs också ut på förlag i krokarna.

Mina gamla hemkvarter nedanför Alexandra Palace dyker upp för mitt inre när boken berättar om de första TV-sändningarna därifrån och jag minns alla tama ekorrar uppe på kullen. Överhuvudtaget kunde jag ha läst mycket mer om de yttre delarna av staden men här är det i huvudsak de centrala som gäller och det är ju trots allt det de flesta vill läsa om. Därför är det roligt att boken ändå flera gånger lyckas förvåna mig och det blir säkert fler böcker framöver.

Musik har en stor plats i Nilssons hjärta märker man och han har till och med spelat på Royal Albert Hall själv. Jag som faktiskt gillar folkmusik och vars farfar skrev om shanties tänker att jag hör betydligt mer av den i Skottland än i London (ja, förutom de rockigare TMTCH som jag älskar förstås). Här får jag plötsligt massor av tips om huvudstaden och blir dessutom sugen på att lyssna mer på Vaughan Williams. Boken glider också in på teater och min man har en gammal släkting som jobbat på Drury Lane medan jag själv vuxit upp med teaterföräldrar så det är alltid rolig läsning för en sådan som jag.

Det roliga med den här boken är att Lars Nilsson ofta verkar tänka som jag när det gäller sevärdheter och vad man ska lägga på dem i tid och pengar. Därför vet jag att jag personligen skulle gilla flera av de förslag han ger som är nya för mig. Han tipsar precis som i boken Are You Here for the Game? om att gå på andraligans fotbollsmatcher för de är både billiga och fulla av atmosfär jämfört med Premier League. Dessutom ler jag stort när han även rekommenderar damfotboll på någon av storklubbarna för hur ofta gör någon det?  Medan jag väntar på nästa bok ska jag fundera på om jag kan besöka Old Spotted Dog Ground. Bara namnet!