Vi är många som saknar färjorna mellan Skandinavien och England. Här kommer ett förslag på en av våra närmaste förbindelser just nu. Perfekt för dig som vill ta bilen till Storbritannien, som inte hunnit boka platsbiljetter till Eurostartågen innan de tog slut eller som bara vill variera din resväg. Häng med på turen med Stena Line mellan Hoek van Holland och Harwich.

Om du kör bil behöver du inte min vägledning för att köra från Sverige till Hoek som ligger utanför Rotterdam. Din GPS visar vägen och det du kan vilja fundera på är möjligen trevliga bensträckare på vägen om du inte nöjer dig med motorvägarnas serviceutbud. En sökning från Malmö på Via Michelin visar att snabbaste vägen är runt 88 mil och med sina nio och en halv timmes körning hela en timme snabbare än en 96 mil lång väg, i sin tur tre timmar snabbare än 82 mil på mindre vägar. Här är det alltså fritt fram att fundera över hur lång du vill att restiden ska vara och väga upp det mot monotonin med motorvägar, inte minst om du kör själv och lägger till de extra milen från till exempel Stockholm. Både därifrån och från västkusten är färjan från Göteborg till Kiel såklart ett tänkvärt alternativ som ger en körning på 58-61 mil istället när du undviker Danmark. Det är dessutom Stena Line som kör både den och färjan från Hoek.

Om du läst mitt inlägg om att ta tåget så vet du att Bryssel är närmaste vägen med tåg från Skandinavien till Storbritannien men det här är ett trevligt alternativ och ibland räddningen om Eurostar är utsålt eller åtminstone inte har några platser kvar för den med Interrailkort vilket är vanligt kring större semesterperioder. Att ta färja istället är inte raka vägen som via Bryssel men här kan du fundera på om du vill ta dag- eller nattfärja för det går två om dagen i vardera riktningen de flesta dagar i veckan. Tar du nattfärjan så är det obligatoriskt med hytt men det kan du se som en hotellnatt innan du vaknar upp i England istället för att ta den övernattningen i Köln eller Bryssel. Det finns ett stort urval hytter i alla prisklasser och en fördel är att några välkomnar husdjur så den här förbindelsen är perfekt för dig som vill ta med hunden till Storbritannien vilket Eurostar inte tillåter. Tänk bara på att boka hytt tidigt om du planerar att ta med din hund eller katt för det finns inte så jättemånga djurhytter och de tar slut fort. När de är slut får din fyrbenta vän istället bo i en bur på färjans kennel dit du såklart har tillträde. Kenneln har en kamera så du kan se vad som händer i den från en TV-kanal i din hytt och av det jag sett verkar det lugnt bland alla hundar och deras egna filtar men det är ju inte samma sak för djuret och de är alla väldigt glada när det är hämtningsdags vid ankomst.

Tar du tåget till Hoek van Holland så sök på tider till stationen Schiedam, den lilla stad utanför Rotterdam varifrån du tar spårvagnen ut till färjan (på tåglänken ovan hittar du var du kan söka restider). Själv har jag en gång blivit så sen till Holland att jag fått boka om till dagfärja och då blev det hotell inne i Rotterdam istället för Schiedam är inte så stort men oftast fungerar det bättre. I Schiedam ligger station och metro precis bredvid varandra men du måste ut ur spärrarna på NS tågstation och blippa in igen vid RET-metrostationens spärrar med en metrobiljett som du kan köpa direkt med ditt kort eller i automater. Läsarna vid holländska spärrar är väldigt känsliga så på väg ut och in så se till att du har full ljusstyrka på skärmen om du behöver blippa ett kort på telefonen (jag har alltid min lite nedsatt i vardagen och höll på att få bryta mig in innan jag kom på detta eftersom det inte fanns någon bemanning). Du ska till stationen Hoek van Holland Haven som är näst sista stoppet innan stranden och metron går inte så ofta som man skulle kunna tro i det tätbefolkade landet, framför allt på helgerna, så ha koll på tiderna hos RET så du inte blir sen till incheckningen. Väl där är det solklart vart du ska ta vägen för att checka in och ta dig ombord. Det är uppför en lång bit till landgången men med rullband stora delar av vägen och du kan be om hjälp om du har rörelsesvårigheter och bagage och kontaktar Stena Line. Terminalen har inget café utan ät innan eller ombord.

Själva färjan är trevlig (det är två systerfartyg). Det är ingen stor finlandsfärja direkt och den som är van vid de gamla båtarna till England kommer kanske som jag tycka att det är lite trist att allt ombord sker på ett och samma däck men det är en stor färja ändå och det du behöver finns ombord. Jag själv har alltså rest både dag- och nattfärja och eftersom jag rest själv just här så behöver jag bara en liten hytt men ibland kan du få betala något mer för en dubbel. Jag själv betalar alltid för en hytt med fönster nuförtiden om jag behöver en men du kommer undan ännu billigare med insideshytt. Som du ser är det en bred underslaf och jag sover som en baby. Det var kraftig sjögång nu senast under nyår men fartygets stabilisatorer gjorde att det faktiskt inte kändes så illa alls. Hytten har toalett och dusch samt TV med en handfull brittiska och holländska kanaler samt fartygets egna och lite radio. Det är vansinnigt dyrt med satellituppkopplingen ute till havs så stäng av din roaming eller använd Stenas egen WiFi som är gratis för den långsamma varianten och kostar lite för den snabbare om du tänkt se film. Till skillnad från många andra så berättar Stena tydligt om detta så du slipper få en chock för att du lämnat allt på.

Det mesta sker på däck 9 och som fotpassagerare kommer du ombord på däck 7 vilket är det enda märkliga på de här färjorna. Inte att man går ombord och av på ett visst däck utan att du här hamnar i en pytteliten lobby där du måste ta trappan eller hissen till däck 9 istället för att du direkt hamnar i en korridor där du kan ta dig vidare. Från däck 9 får du sedan ta dig till vad du nu ska till för däck för din hytt, vanligtvis 10 eller 11. Nåväl, det är inte så kaotiskt som det låter och går ganska smidigt. Det är bara som alltid tråkigt att vänta på landgången när man är framme för den tar alltid längre tid än du tror.

På det där däck 9 händer alltså det mesta. Det finns en liten ”bio” med film, nyhetssändningar och annat, färjans informationsdisk och ställen för mat och dryck. I aktern ligger ett café som faktiskt är ovanligt bra för att vara ombord på en färja och där finns också ett spelrum för tonåringar. I mitten av båten hittar du en liten men helt okej taxfree nu när det är aktuellt till Storbritannien igen och i fören ligger restauranger och barer i ett öppet landskap med avgränsningar som visar vad som är vad. Den stora restaurangen har standardmat av typen hamburgare, fish & chips, curry, någon pastarätt och köttbullar (det är ju ett svenskt rederi). Här äter man också frukost om man reser den tiden. Öppettiderna varierar beroende på vilken tur du tar men spana in dem när du kommit ombord så kan du planera. Jag har ätit en hamburgare här och det var såklart inte den mest upphetsande jag ätit men den var helt okej och prisvärd. Bakom den stora restaurangen ligger lite avskilt en mindre, finare restaurang med dyrare köttbitar och ordentligt dukade bord om du har något att fira eller bara vill ha bättre mat. Det finns två barer och i ett hörn även ett litet casino som är öppet en kort stund på internationellt vatten. Vid den lugnaste baren ligger ett lekrum för de allra minsta så att föräldrar ska kunna sitta i restaurangen utan att barnen klättrar på väggarna.

När du väl har kommit av båten och genom passkontrollen i Harwich så ligger järnvägsstationen Parkeston Quay som nu mest är känd som Harwich International (till skillnad från Harwich Town) alldeles vid färjeterminalen för dig som tar tåget. Allt du behöver göra för att ta dig till tågen är att åka upp med rulltrappan och gå över gångbron till spåren som går in mot London och andra ställen. Om du inte har Interrail är det en fördel om du bokat biljetter vidare i förväg. Här är det Greater Anglia som kör tågen men du kan se både deras tåg och andra hos National Rail som jag länkar till i mitt inlägg om tågresor ovan. För att komma till London (Liverpool Street Station) är det nuförtiden byte i lilla Manningtree en bit västerut och jag minns sentimentalt hur det var när man tog färja från Göteborg och tågen gick direkt hela vägen till London. I Manningtree kan du också byta om du vill till östra England (Ipswich, Norwich, Cambridge) och slippa vägen om London. Bokar du tåg så försök köpa en öppen biljett så du kan ta nästa tåg också om passkontrollen är lång. Det brukar inte vara dyrare med den flexibiliteten så länge du inte reser i rusningstid. Räkna så gott som alltid med banarbeten och ersättningsbuss någonstans längs den här linjen runt jul och påsk men förutom omaket med ditt bagage så brukar detta flyta på bra i det tätbefolkade Storbritannien med tillräckligt med bussar och personal.

Det är för mig väldigt konstigt att komma den här vägen nuförtiden. Inte bara för att man byter i Manningtree och jag har jobbat med signaldokument för sträckan utan för att man nuförtiden åker i moderna utländska tåg medan det tills för bara några år sedan var motorvagnar byggda av min man. Ytterligare en klar försämring är hemvägen. Ladda med snacks i London för terminalen i Harwich är inte heller vad den var. Förr hade den en välkänd dam som drev en kiosk där hon skrek ut beställningar av ”one lasagna´r´and chips!” och det var inga problem att köpa något att tugga på och lite godis och tidningar. Idag är kiosken igenbommad sedan DFDS Scandinavian Seaways lade ner sin sista rutt, den från Esbjerg och brexit har nog inte heller gjort saken bättre. Det enda som finns här är en dryckesautomat som inte alltid fungerar eller tar all sorts betalning. Om du är tidig och orkar kan du gå en kvart bort mot Harwich och hamnar då i en trafikkarusell där det finns en Costa Coffee och ett burgarställe bland bensinmackarna men terminalen är alltså hur trist som helst idag. Så sorgligt att man blir extra glad av att komma på färjan igen och speciellt som DFDS reklam fortfarande pryder vänthallen med bilder av Köpenhamn och annat spännande man kan se i Danmark. Falsk marknadsföring.

Tillbaka i EU tar du bara samma väg tillbaka och den känns lättare när du gjort den åt andra hållet. Här är det rätt skönt att ha Interrailkort för det kan hända att du hinner med ett tidigare tåg än du trott när du försökt ha marginal och då kan du ta det utan att tappa mer än dina eventuella platsbokningar. Allt som allt är detta en trevlig väg till England trots det där med de trista terminalerna. Personalen ombord är en blandning av britter, holländare och filippiner och de sistnämnda är gladast trots lägst lön. Kanske för att färjorna är brittiskflaggade och inte något land med sämre villkor. Att ta färja är inte speciellt miljövänligt för den som tror det men du reser ändå med något som tar en väldig massa frakt samtidigt som det transporterar dig och just Stena och många övriga rederier i Nordeuropa försöker ändå ställa om en del även om vi nog aldrig kommer kunna skapa nollutsläpp till havs. En bra väg för dig som behöver ett alternativ och vill resa med en naturligt inbyggd mat- och sovpaus.