Mind the Gap: London – en annorlunda reseguide heter en guidebok till London av Sara Starkström som jag helt glömt att blogga om. Inlägget har legat som ett utkast utan att jag haft koll när det halkat ner Jag hade kikat lite på boken i bokhandeln och undrat om den var något för en som själv bott i London och insett att den nog kunde ha en del pärlor för London hinner man ju inte lära sig allt om ens på en livstid. Innan jag hann besluta mig för om den var värd sina pengar fick jag den i julklapp för ett par år sedan. Här ska inte minst du som inte redan läst den få veta vad jag tyckte för det mesta i den tycks ha överlevt pandemin.

Boken säger sig vilja berätta om ”de hemliga platserna som Londonborna håller för sig själva” och dit räknar jag inte hotell eftersom Londonborna säkert mest bor hemma utan jag inser att det bara är en nödvändig kategori i en seriös guidebok men jag blir ändå lite undrande till tips om vandrarhemmet Clink78 och Ramada Hotel and Suites i Docklands för de är bägge övernattningsalternativ som kommer fram på flera av de stora hotellbokningssajterna. Nåväl, snart får jag istället tips på hotell som jag kanske bara hade tyckt varit allt för dyra på bokningssajter och sållat bort men nu läser jag istället om dem och blir nästan lite sugen på att spendera extra pengar på Sanctum Soho Hotel.

Nästa kapitel handlar om restauranger och här är St John verkligen ingen hemlighet den heller för Fergus Henderson är en av Englands mest kända kockar. Själv har jag hans bok Nose to Tail Eating om allt som går att äta på ett djur och har länge försökt boka bord på restaurangen i Smithfield men varit för sen med bokning. Phoenix Artist Club som även kände guiden Joolz på Youtube besökt blir jag däremot nu riktigt sugen på att besöka och det retar mig att jag inte visste om att detta teaterställe öppnade i samma kvarter som min skola ett år innan jag gick där. Då hade jag dessutom säkert lätt kommit in med mina föräldrar som hade internationella teaterförbundskort. Ni ser vad man missar i Londons gigantiska utbud. Stället Back in 5 Mins är det enda jag hittar som verkar ha stängt sedan boken kom ut. Japanska Abeno i ”mina” delar av staden nära Charing Cross Road hörde jag talas om på annat håll häromsistens så det får verkligen bli ett besök på Europas första okonomiyaki restaurang snart.

I kapitlet ”Pittoreska pubar – ovanliga och undangömda pubar” förväntar jag mig mysiga och gärna historiska pubar och saknar flera av mina favoriter med en ovanlig historia till fördel för en massa annorlunda barer som lite för ofta går i amerikansk stil på bekostnad av annat i världen men som har hemliga dörrar att ta sig igenom och annat skoj. Det är roliga tips i massor men kapitlets namn är alltså lite missvisande för det är bara en handfull tips som faktiskt är just pubar även om Londons pubar är så väl kartlagda i olika svenska specialböcker redan att det kan vara roligare att fokusera på mer hemlighetsfulla platser. Den som vill ha fler pubar hittar faktiskt också det i kapitlet Läskiga London.

Skriver man om stadens parker så måste naturligtvis även en världskändis som Kew Gardens få vara med men kapitlet är annars ganska överraskande och jag är glad att min favorit Holland Park får vara med men också flera mer okända oaser längre ut. När det kommer till muséer nämns även där stora turistmål som Sherlock Holmes hus och London Transport Museum men sedan dyker en lång samling ovanliga besöksmål upp, inte minst fantastsiska Dennis Severs House där det dock står att man måste boka tid. Det gjorde inte jag men borde nog ha gjort det och nu efter pandemin är det nog säkrast.

Shoppingtipsen är just det boken vill – annorlunda. Jag hade gärna sett många fler sådana här tips om Persepolis och det här är för mig nästan bokens höjdpunkt och då gillar jag inte ens shopping i stor mängd. Det jag gillar är just däremot specialbutiker och de kan ofta vara svåra att hitta. Litterära London har en mängd bra tips på bokhandlar och det enda jag skulle önska var att det om Daunt även stod hur vacker deras bokhandel just i Marylebone är för den är en sevärdhet i sig.

Det är en fin och mysig bok. Jag gillar den glada layouten och stämningen som kommer från någon som vill dela med sig av sitt London. Det är också uppfriskande för en sådan som jag med mina långa inlägg att se att man inte måste skriva precis allt om en sevärdhet utan att det går att sammanfatta istället utan att det för den sakens skull behöver bli slarvigt. Sådant kanske till och med lockar till mer läsning i ämnet. Det här är en bok för alla. Du som aldrig varit i London får en hel del välkänt men kan också komma hem och säga att du såg mer än Piccadilly Circus. Du som är veteran har behållning av mer om nattliv och restauranger och vet ju vid det här laget att du inte hinner se allt under en livstid ändå så här har du flera russin att prioritera.