Min heldag i Carlisle i våras var en söndag och då är det självklart med Sunday dinner i min bok, annat vore otänkbart. Jag hade kikat runt lite på nätet och fastnat för The Old Bank som verkade vara en gastropub i en gammal banklokal och sådana brukar kunna vara vackra så jag begav mig dit och jo det fanns ett bord.

Redan utifrån syns det att det byggnaden hyst något speciellt men du som varit på de stora gamla bankpubarna i London och Birmingham blir besviken. Vi är i det betydligt mindre Carlisle och det är mer småskaligt än pampigt. Dessutom är det renoverat så att man på insidan inte längre ser så mycket av bankverksamheten även om takhöjden avslöjar lite. Det hela ser mer ut som en hipp cocktailbar om än med en och annan ätande barnfamilj dagtid.

Kallar man sig gastropub och har högt betyg på Google så skruvar man upp förhoppningarna. Jag placerades vid ett bord mitt i lokalen och stoppades inte undan någonstans i ett hörn trots att jag var ensam vilket ger mig en bra känsla. Genast satte jag igång att studera menyn för att se om det fanns mer än vad jag sett online. En söndagsmiddag på puben är ju sig lik överallt men med lokala variationer som kan smyga sig in och vara fina.

Jag valde kycklingen den här gången trots den lokala biffen för jag blev grymt sugen på stuffing, detta brittisk fenomen av bröd, örter och i detta fall köttet i en engelsk korv. Dessutom är det något med engelsk kyckling som påminner mig om söndagsmiddagarna hemma hos svärmor som jag saknar. Den var god men inte överväldigande på något sätt. Det var både rostad potatis och potatismos till och den rostade var lite hård i kanterna men moset var fantastiskt och yorkshirepuddingen bra. En rejäl skål grönsaker serverades till och där blev sockerärtorna favoriten. Inget överkokt elände här inte utan härligt krispiga och söta. Du behöver sällan gå hungrig i Nordengland och det här var inget undantag för som om det inte räckte med detta så fick jag även en skål jättegod cauliflower cheese.

Jag lockades inte riktigt av förrätterna och är ett stort fan av sticky toffee pudding som dessutom kommer från Cumbria så det blev det givna valet. Här serverades den med glass och inte vaniljsås och den hade en härlig crunch på toppen som omväxling.

Servicen var trevlig och effektiv men kanske lite opersonlig. Mätt och belåten rullade jag hur som helst vidare ut på Carlisles gator. Det ligger ett par pubar på vägen hit från torget vilka också erbjuder söndagsmiddagar och de skulle möjligen kunna locka mig nästa gång på grund av att de ser ut mer som pubar och kanske inte spelar musik eller iallafall inte lika trist klubbmusik som här men det var inte så att volymen störde alls även om det verkar som om den höjs på helgkvällarna att döma av inredningen och den typ av blandat ställe de vill vara.