Tillbaka i York som inte helt förvånande är den stad utöver London där jag ätit ute mest. Om du varit där har du säkert kommit gående längs ökända Grape Lane och funnit dig rakt framför en vackert dekorerad fasad. Det är restaurang Forest. Du kan faktiskt göra mer än att äta här för ägarfamiljen driver också Galtres Lodge Hotel i huset.
Jag har gått förbi flera gånger under mina senaste besök men i vintras blev det äntligen av att jag klev in och jo, det fanns bord även om jag som ensam hellre hade suttit där det var lite mer liv än längst in vid utgången till den nu nedsläckta men annars otroligt mysiga trädgården. Där ska du sitta en sommarkväll med lite yorkshirerabarber i drinken.
Det där med rabarber ja, det började jag med själv i form av en gindrink med kanel. Den var ju lokal och passade därmed även till maten för här handlar det mycket om regional mat. Jag hittade själv inget som lockade bland varmrätterna som liknade det jag ätit tidigare dagar utan istället gjorde jag som så ofta hemma och kombinerade smårätterna som såg kul ut.
Jag började med Mini Yorkshire Puddings Three Ways bland ”Light bites and snacks”. En pudding serverades med lokale slaktaren Swain’s bringa som precis som hemma fick en kick av lite pepparrot, en hade en delikat liten friterad korv och den sista rostad röd paprika på en spegel av gravy. Även den god men inte lika upphetsande som de första två. Själva puddingarna kunde varit något krispigare men annars en väldigt god rätt.
Menyns ”To begin” lockade med The Yorkshire Whole Hog som innebar en trio av ciderbrässerad skink-bon bon, Doreen’s black pudding och pressat sidfläsk med äppelchutney. Det var gott även om engelsk skinka nästan kan vara mer som en mindre kotlett och här blev snäppet för torr. Jag älskar verkligen black pudding (varför är det så mycket socker i blodpudding?) och sidfläsket var mums.
Till detta åt jag en skål pommes som såldes in som ”Proper Posh Chips”. De var goda men jag hoppas alltid på tjocka ”chunky chips” i England och blir besviken när jag får vad som i det närmaste är klyftpotatis vilket jag kunde fått hemma och speciellt när de presenteras som trippelfriterade. Nåväl, goda var de om än därför inte fantastiska. De var toppade med riven äggvita, tryffelolja, torkad parmaskinka och parmesan så själva serveringen var det inget fel på utan den kunde verkligen kallas just uppgraderad även om det kunde varit mer parmesan.
Vill du inte äta middag så finns här även engelska frukostar och lunch. Forest ändrar ofta sin meny och tar in hur mycket lokalt som helst vilket är jättekul och de går också på marknaden några kvarter bort och handlar. Mycket är som sig bör säsongsbetonat och det händer att du till exempel kan få fasan från Castle Howards ägor en bit utanför stan. Tänk att sitta där och äta det och låtsas vara Cordelia i En förlorad värld som spelades in på slottet.
Det kan vara bra att veta att toaletten är en trappa upp men vilken toalett! Den har sin egen lounge med en gammal öppen spis och bekväma fåtöljer till dig som behöver skvallra lite eller bara smälta maten. Troligtvis får du inte vara ensam så länge där men kul är det.
Servicen var vänlig och glad även om min servitris kunde fått komma förbi lite oftare och frågat hur jag hade det ensam längst in. Jag avslutade med en bra espresso och vill gärna återkomma och äta mer lokal mat men i sällskap med någon jag kan visa matkulturen för och jag kommer kika på menyn först och se vad som är i säsong. Jag förstår varför Forest (ej att blanda ihop med Fish & Forest som öppnade senare) är populärt. Nu i höst har den också nominerats till Taste of England Awards.
bara brittiskt 
Det lät inte illa! Det ser jättetrevligt ut. Nu blev det inget York-besök sista vändan, med tillbaka dit någon gång lär det bli. Blackpudding! Varför gör de den så söt här?! Lite god sådan missar jag helst inte när jag är uppe i norra England eller Skottland.
Och en annan sak; de är ofta rätt duktiga på damtoaletter där också. Inte sällan finns där också en korg med ”förnödenheter” (tamponger, deo, hårspray etc). Det ser man aldrig här hemma. Det händer att jag (om jag är ensam förstås) tar kort i toaväntrummet för att visa gubben, ofta stora speglar, fina fåtöljer och designtvättställ, ibland små makeup-bås med spegel, sittpall och litet bord.
Kan tilläggas att min gubbe aldrig är impad av herrtoan 😂 där verkar det vara en annan nivå.
GillaGilla
Haha, ja herrtoan är säkert annorlunda. Jag har sett sådana där fina toaletter i Sverige också men inte är de många.
Vi kanske ska uppvakta någon tillverkare om svensk black pudding nu när det blivit så krångligt att importera.
GillaGilla
Å vilket mysigt ställe och vilken mat. Så fint och spännande med de lokala råvarorna. Det är väldigt roligt när man får veta vilka specifika platser de kommer från och att det i detta fallet är just kring York gör ju inte det sämre. Vad spännande det vore att pröva exempelvis deras fasan. Jag har ätit god sådan i Sverige några gånger så det vore väldigt spännande att smaka deras variant. Den här gindrinken med kanel får det också att vattnas i munnen på mig.
Vidare ska jag ta efter Bara brittiskt och beställa flera smårätter när jag äter ute nästa gång.
Skulle du jättekort kunna nämna på vad sätt Grape Lane är ökänd? Jag har ju varit i York flera gånger och kanske till och med gått på gatan men lyckats missa det ökända.
GillaGilla
Ja fasan är gott. Åt en på vårt landställe i Älmhult för ett tag senast. Det finns också väldigt många fasaner på Ven men vi har ett par vid kanalen här i Malmö också faktiskt.
Jag älskar smårätter för att jag har svårt att välja. Ännu mer när jag äter lågkolhydratkost för jag slipper be om grönsaker istället för potatis och sådant. Ofta syns kökets experimentlusta också.
Grape Lane med sina gränder var förr det gamla prostitutionsstråket. Det egentliga namnet var Grope-a-C**t Lane. Detsamma i Whitby som också har en liksom några andra engelska städer.
GillaGilla
Skönt fotgängarvänlig gata på första bilden. Härligt att följa den lilla strömmen av folk och se vart gatan leder. Vi har såna gator i Göteborg också, men då riskerar man möta Lawrence av Arabia’s civilklädda trupper på elsparkcyklar. (Kvällstid, efter arbetsdagen, även någon svensk.) Härlig bild också på tre små Yorkshire-puddingar. Och Grape Lane var väl stadens Istedgade då, i tider av samma snålblåst i november men utan långsamt passerande svenskregistrerade ”Just Looking”-bilar.
GillaGilla
Ja det var som Istedgade.
GillaGilla
Underbara foton, även tekniskt sett, ljus och komposition. Skulle inte krogen älska att låna några av dig till en broschyr, och ge dig VIP-kort med nån liten förmån? Men idén får ju i så fall vara deras egen, antar jag. Eller att tredje part tar upp saken. Förresten, finns det några rätter eller bakverk som heter Charlotta nånting?
GillaGilla
Tack! Jag kanske skulle fråga. Det finns en sockerkakstårta som heter Charlotte Russe iallafall.
GillaGilla