Barndomsminnen är speciella och plötsligt fick jag som vuxen en länk mellan mitt femåriga och mitt tjugofemåriga jag. Häng med till en kuststad i Yorkshire.

Något jag har många minnen från är när jag som femåring var i Rumänien med mamma och pappa för det var min första resa bortom familjen i Sverige och Västtyskland. Det här var 1976 och Ceaușescu var diktator men det visste jag såklart inget om och till mina föräldrars försvar ska sägas att de mest ville hitta en resa de hade råd med och dessutom var de teatermänniskor och då var man ständigt bjuden på kulturresor i det gamla Sovjet som månade om finkultur så för dem var det självklart på ett sätt det inte är idag. Jag minns hur små flygplan på morgnarna flög och sprayade gatorna i Mamaia medan vi åt frukost, kanske för att få bukt med myggor så att turisterna inte skulle bli irriterade. Jag minns hur min pappa gav ett paket Marlborough till en tivoliarbetare på Luna Park som sedan lät mig åka hur mycket som helst och jag minns hur en fin restaurang ville att jag skulle sitta med en massa barn jag inte kände ute i trädgården medan mina föräldrar dinerade inne i den fina delen – något mina föräldrar såklart inte gick med på eftersom vi såg alldeles för lite av varandra som det var med deras udda arbetstider. Jag minns grodorna som sena kvällar kväkte i dammen nedanför hotellet så högljutt att jag först trodde det var ankor och när jag sommarkvällar hör grodorna i kanalen i Malmös Västra Hamnen idag så är det pappa och Rumänien jag tänker på.

Jag minns hur jag lärde mig spela domino på vårt hotellrum. Jag minns hur jag köpte snäckhalsband i present till mormor därhemma vid ett strandcafé som hade Pepsi vilket inte fanns ens i Sverige då och jag minns hur jag lärde mig äta plattfisk med fiskkniv på den fina casinorestaurangen i Constanta med utsikt över fartygen i Svarta Havet. Jag minns hur jag grät när en trollkarl trollade bort en duva men hur jag senare samma kväll dansade som en galning till ABBA på en upphöjd liten utescen. Jag har förträngt hur mamma och jag var ute på livsfarlig båttur med några fiskare men jag kommer aldrig glömma vår tur med hjulångare genom Donaudeltat. Det är något varje europé skulle få uppleva för det är verkligen vår kontinents Amazonas med sitt fågelliv och sina fiskargubbar på små öar.

Mitt i allt detta finns det en sak som fortsätter med mig in i modern tid utan att jag riktigt vet hur det gått till. Bredvid dammen med grodorna fanns det en glasskiosk och där köpte vi ofta en varsin strut. Det fanns bara två smaker – jordgubb och citron och vi blandade men ofta blev det citronen. Om ni de senaste veckorna följt den här bloggen så vet ni att jag är svag för både cocktails och yoghurt med citron och den här rumänska citronglassen har liksom aldrig lämnat mig. Det är en sorts blandning av sorbet och glass och jag har inte hittat den någon annanstans i världen…förutom i Whitby i Yorkshire.

Nej, jag skämtar inte. Jag missade den när jag var på dagstur från York till Whitby mitt första besök men när jag några år senare väl flyttat till York och var i Whitby oftare så blev det såklart mer glass och då upptäckte jag fenomenet ”lemon top” som finns i flera glasskiosker där. Det är en lokal specialitet som du inte hittar så värst ofta ens i Scarborough men däremot uppe i Redcar och den innebär att man får en strut mjukglass med just denna sorbet-aktiga citronglass på toppen. Det tog inte lång tid innan jag tyckte att den där citronglassen smakade som rumänsk glass vilket jag i tid och otid påpekar för maken. Däremot tog det några år innan jag gjorde kopplingen rumänsk glass och det faktum att det är just i Whitby som Dracula stiger i land och lever uppe i klosterruinen St Hilda innan han beger sig ner. En dag klickade detta sammanträffande bara i hjärnan och därefter har jag undrat utan att få svar. Är en ”lemon top” i själva verket en rumänsk citronglass? Är det en italiensk idé? Rumänien är ju influerat av Italien på många sätt och trakten kring Scarborough har många gamla italienska familjer. Dock smakar lemon top inte som typisk italiensk glass utan som den där unika rumänska…

Det finns glasstillverkare i Whitby som faktiskt säljer lemon top liquid mix och jag har ställt frågan om glassens historia. Kanske får jag svar.