Jag är periodare. Ibland skriver jag tio inlägg när andan faller på och sparar tills jag är ute och reser eller har massor för mig på helgerna. Andra gånger har jag inget alls förberett eftersom de tagit slut när mycket hänt i livet och även om jag fortfarande har en massa utkast så ska ju sådana färdigställas också och inte bara vara just utkast med små stödord och länkar. Idag är det en sådan där kväll när alla är slut och dessutom har jag haft tankarna på den hemska flygkraschen i Frankrike, dotterns kanelbullebak och lite annat och haft svårt att fokusera mig. Alltså får ni en kort länk men faktiskt inte vilken som helst utan en om ett av mina favoritprogram som liten. Minns ni Rabalder som gick på 70-talet när vi alla bara hade Kanal 1 och sedan TV2 att välja mellan? Trots att jag idag har mängder av kanaler hade det här nog fortfarande varit en favorit. Den gröna hunden Rabalder och den rosa grannkatten som på svenska fick namnet Tråkmåns heter i original Roobarb and Custard och hamnade alltid i de knäppaste situationer, oftast på grund av att de utmanade varandra. Det var dock inte bara det de råkade ut för som fick mig att titta och skratta med fåglarna i serien utan också det finurliga i berättandet som faktiskt var bra även på svenska med Sven Lindberg och så gillade jag alla detaljer – månen i papiljotter över gården här till exempel. De flummiga animationerna varvat med den galna musiken gjorde sitt till också. Åh så avundsjuk jag blev på min engelska kollega många år senare. Tecknaren Bob Godfrey som gav liv åt Grange Calverleys historier visade sig vara hennes kompis pappa…! https://www.youtube.com/watch?v=I4aVXeDg3U4
barabrittiskt@gmail.com
Sociala medier
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
Arkiv
Etiketter
afternoon tea arkitektur bakverk BBC Birmingham bloggen Brexit Bristol budget båtturer Cambridgeshire Cornwall Cumbria deckare Devon Dorset Edinburgh engelsk mat faktaböcker film flyg och bilar MC flygresor fotboll Glasgow gods Hampshire hav Highlands historia historiska pubar hotell hästar inredning ITV jul katedraler Kent komedi konst kungligt Lake District Lincolnshire London Manchester maritimt medeltid museum nationalparker Norfolk Northumberland nyheter Oxfordshire Pembrokeshire politik restauranger romantiskt romartiden skotsk mat skönlitteratur slott Somerset stränder Sussex teater trädgård Tudortiden TV-serier tåg tågresor vandring världskrigen Wiltshire York Yorkshire öl och ciderKategorier
- Barn (193)
- Boendealternativ (125)
- Brittiskt i Sverige & Köpenhamn (88)
- Dagstur från London (105)
- Djur & natur & trädgård (377)
- England (1 409)
- Evenemang (131)
- Historia & arkitektur (558)
- Litteraturtips (216)
- London (478)
- London, skönlitteratur, (1)
- Mat & dryck (424)
- Musik & kultur (244)
- Nordirland (138)
- Okategoriserat (58)
- Pubar (148)
- Resa dit och runt (138)
- Samhälle & nyheter (436)
- Sevärdheter (202)
- Shopping (145)
- Skottland (416)
- Sport (97)
- Städer värda ett besök (121)
- Topplistor (21)
- TV & film (339)
- Vackra byar (94)
- Wales (327)
Bloggar jag följer
- lite mera rosa
- Skriv & Res med Therese
- 20 pund i London | London på budget: tips & inspiration
- Cornwall Reports
- Rule Britannia
- The London Foodie
- Hattrick
- Bokdamen - böcker, ljudböcker med mera
- Halloj världen!
- Bortugal
- People in the Street
- Att resa-podden
- Matochresebloggen
- Ladies Abroad
- Travel on a Cloud
- City Lover Reser
- Swedish Explorer
- JENNIFER STROUD
- ia mitt i livet
- The Cornish Bird

Kommer väl ihåg när vi bara hade en enda kanal och svart.vitt! Så gammal är jag! När jag inte riktigt hänger med brukar barnen kalla mej just svar-vit = gammmalmodig och inte riktigt med tiden. Däremot kommer jag inte ihåg Rabalder.
Jill Mansell som du skriver om nedan har jag läst några böcker av och Cotswold ligger ju bara en halv timma bort från mej.
Ha det bra!
GillaGilla
Tack detsamma! Haha, ja jag minns också en kanal. Mormor köpte färg-TV när jag var liten.
GillaGilla
Ja fy så hemskt med flygkraschen… urs… Fick dessutom en chock utan dess like eftersom svärmor flög från Barcelona just då… men tack och lov visade det sig vara med ett annat plan. Men det är ju lika hemskt för det, för alla drabbade.
GillaGilla
Ja men man blir ju lite nervös när man känner någon som flyger. Vi hade dessutom en kollega som dog i kraschen i Milano även om det var före min tid men vi har uppkallat ett konferensrum efter honom så det blir väldigt verkligt när det händer igen. Själv älskar jag dessutom Barcelona så jag såg flygplatsen framför mig med sorgsna människor.
GillaGilla