Det dräller av fina inspelningsplatser som använts till brittiska filmer och TV-serier men en by sticker ut som lite mer använd än de flesta andra. Häng med till Lacock i Wiltshire, en av de byar du lätt besöker från Chippenham, du kan till och med ta en långpromenad.

Vi rör oss i gränstrakterna till Cotswolds men inte inom det natursköna området självt. Naturen runt omkring är därför inte vad som drar dig hit. Den är inte alls ful men mer som runt Stonehenge än likt de mer spektakulära vyerna i väst och norr. Det här spelar dock ingen roll för själva byn är i gengäld en orgie i prunkande blommor om du kommer vår och sommar.

Vi kliver av bussen och hamnar på West Street. Det är tidig morgon och knappt en människa i byn vilket gör att det känns värt att ha tagit den första bussen för hit har vi förstått att halva England kommer. Det är desto fler bilar parkerade överallt till stor frustration för en fotograf men det får besökare leva med. Medan vi orienterar oss tar jag kort på husen alldeles runt oss och lyssnar till ljud av renoveringar. Här tar de bofasta hand om sina hus och det finns en anledning utöver bara kärlek till huset och en stor investering. Här ägs de flesta hus nämligen av National Trust!

Runt 80% av byborna hyr sina hus av organisationen och det är i huvudsak familjer som bott här i generationer som helt enkelt fått lov att bo kvar. Skulle någon mot förmodan tröttna på att bo här så säljer de sitt hyreskontrakt och om allt detta kan du läsa mer hos National Trust.

Vi väljer att gå West Street neråt och hittar snabbt busshållplatsen vi ska till på tillbakavägen. Den har en busskur som inte är som andra. Väntar gör du nämligen i byns gamla häkte som öppnats upp och fungerar som regnskydd. Där fyllon och småtjuvar en gång satt kan du nu vila i väntan på nästa buss.

West Street möter Church Street och här gör vi valet att gå tillbaka samma väg som bussen kom en bit upp till vänster längs Cantax Street innan vi fortsätter vår vandring. Där ligger nämligen det hus som användes som gömställe åt Horace Slughorn i Harry Potter och halvblodsprinsen. Det är så välbesökt att det finns utmärkt på Google Maps.

Tillbaka på rätt sida av den lilla bäck som gett byn dess namn (”lacuc” betydde förr ”liten ström”) svänger vi in på Church Street och beundrar den ena mysiga stugan efter den andra. I sin trädgård står en dam och säljer hemgjord sylt och andra läckerheter så det kan vara bra att ha lite växelpengar om man gillar sådant.

Vi har inte åkt hit på grund av film utan för att det är just en vacker by men självklart har vi kollat upp vad som spelats in när vi nu ska hit. Halvvägs längs Church Street hittar vi därför ytterligare en byggnad på vår filmlista i form av det gamla skjutshållet och värdshuset Sign of the Angel från 1400-talet. Det är för tidigt att gå på puben och vi har redan ätit en stor frukost så fika lockar inte heller än vilket är synd men om jag återkommer ska det bli ett besök för bara att kika in genom porten till den grönskande innergården visar varför. Harry Potter-filmarna valde det här huset som Budleigh Babberton där Dumbledore och Harry träffar just Horace Slughorn och om du gillar vad du ser kan du faktiskt övernatta också.

Church Street blir bredare när vi kommer närmare St Cyrioc’s kyrka och härifrån går också East Street som är den gata vi ska ta när vi upptäckt kvarteren runt kyrkan. Återigen stör vi oss på alla bilar men det är ju inte första gången jag skrivit om det problemet i engelska byar fulare än denna. Det finns dagar då det inte setts en enda modern bil här och det är när det är filmats. I till exempel avsnitt två i sjätte omgången av Downton Abbey är det kreatursmarknad i Malton vilket på riktigt ligger i Yorkshire långt härifrån men Church Street blev den perfekta inspelningsplatsen. Det behövdes bara lägga sågspån på asfalten, ta bort skylten på bageriet och ta dit djuren så blev det 1920. Inga elledningar någonstans.

Här nere ligger en fin restaurang i byns äldsta hus men också alltså kyrkan och när du kommer fram till den har du bakom dig också en gata som går ner till den lilla bäcken. Det är bara att följa alla hundägare dit. Själv stannar jag kvar och tittar på kyrkan och på en grupp som står och målar. Det kända bageriet är stängt eftersom vi kommit en måndag men annars kan man där köpa Lacock Lardies. Om du har sett det på TV? Ja om du sett Cranford där det var just bageri.

Innan vi lämnar Church Street promenerar bort till det hus längst bortom kyrkan som använts som Harry Potters föräldrars hus i Harry Potter och de vises sten. Grinden är densamma som Voldemort öppnade och dörren han öppnade med trollstaven har bara bytt färg.

När vi går vidare svänger vi alltså upp på East Street som har ett par butiker med smycken och fina ljus och annat till hemmet. Där fastnar dottern medan jag kikar på fina dörrar och fascinerat följer de många svalor som bor under hustaken.

I korsningen där East Street sedan möter High Street ligger den stora Tithe Barn och puben The Red Lion. Ladan har fått sitt namn av de ”tionden” som byborna gav till klostret i form av sin ull eller grödor som sedan förvarades där. Tycker du att du känner igen puben? Jomen visst, det är ju exteriören till Meryton Assembly Hall från serien Stolthet och fördom och vi vet ju vilka som såg varandra i ögonen där.

Vad som väntar om man svänger höger när man kommit upp här får du se längre ner för vi svängde först vänster med målet att besöka byns riktigt stora sevärdhet, Lacock Abbey. Först fick vi se ännu mer av den imponerande gamla ladan.

Klostret har funnits sedan tidigt 1200-tal och grundades av Ela som var grevinnan av Salisbury. Det ligger vackert vid ån Avon, omgivet av fårhagar och har så mycket att se att det får sitt eget inlägg framöver eftersom det överlevde reformationen genom att bli privatägt palats. Det har en intressant historia ända in i modern tid för här skrevs även fotografihistoria genom William Henry Fox Talbot vilket gör att det också finns ett fotografihistoriskt museum med kameror vid entrén. Såklart har själva klostret också sett kameror i massor. Scener ur flera Harry Potterfilmer men också Wolf Hall har spelats in här liksom till exempel tennisscenen ur The Hollow Crown.

Eftersom vi hade med hund och de inte är välkomna på klosterområdet med sina får så gick vi dit en i taget medan den andra satt på The Red Lion där vi sedan sammanstrålade igen. Efteråt gick vi den bit av High Street vi alltså inte sett än för att sluta cirkeln och komma tillbaka till busshållplatsen. Så länge man står där i hörnet av East Street går det att få vyer utan bilar men även när man går längs High Street kan man se varför scener i filmen Downton Abbey från 2019 spelades in just här när Downton fick kungligt besök. Du får bara tänka bort bilarna.

Eftersom jag blivit rekommenderad ett besök på historiska The George vid busshållplatsen så var det tur att bussen inte stod och väntade utan vi hann dit för en pint men det får bli ett eget inlägg det också framöver för den var trevlig och med en del udda att både se och dricka.

Lacock är en fantastisk tidskapsel och det är fullt begripligt att den används flitigt i film och TV. Jag har inte nämnt hälften av allt som spelats in här utan bara det mest kända under senare decennier. Väldigt ofta är byborna själva med som statister vilket borde vara ett vanligt samtalsämne på pubarna när de sett varandra. Pengarna som all filmande genererar går förövrigt till hälften till National Trust medan andra halvan tillfaller byrådet som därmed får in bidrag till renoveringar och annat de röstar igenom. Det är också där de röstar ja eller nej till inspelningar när det kommer ansökningar. Det låter som ett bra upplägg tycker jag.