Liverpool. Bara namnet ger vem som helst associationer. Någon från rivaliserande Manchester tycker en sak, en svensk som släktforskar om emigranter något annat och samtliga kommer nog till The Beatles i tankarna förr eller senare. Det var länge för mig en stad jag kommit förbi lite snabbt några gånger, lite som Cambridge, innan det äntligen blev av att jag stannade lite längre. Idag är jag helsåld på vad som kan vara Englands roligaste stad.

Mitt första besök var som tågluffare på 80-talet. Vi kom uppifrån Cumbria och skulle ta färja härifrån över till Irland. Nu gällde inte interrailrabatten på just det rederi som körde vår utvalda dag så efter en taxiresa ut till hamnen fick vi snopet vända om och för att spara pengar tog vi oss ner mot London och så fick det bli hamnen i Holyhead nästa dag istället. Idag hade man ju köpt sig ur den situationen men inte som gymnasieelev utan besparingar.

Vi kom fram till Lime Street som den största, centrala stationen heter. Där möts man av stora St George’s Hall som sitt första intryck av staden och förvånas kanske om man tänker sig Liverpool som en gammal ruffig hamnstad men det är just hamnens betydelse som gett staden mängder av vackra och imponerande byggnader. Den hade såklart haft ännu fler om den inte bombats kraftigt under andra världskriget. Därför märker man också en del brutalism i arkitekturen också, inte minst i shoppingkvarteren runt Radio City Tower som du också ser från stationen.

Även under mitt senaste besök kom jag med tåg till de här kvarteren och det tog inte lång tid innan jag hamnat i fotbollstankar eftersom en stor reklam för spelbolaget Ladbrokes undrade om du blöder rött eller blått, Liverpool eller ärkerivalen Everton. Frågan är verkligen allvarligt ställd. Min dotters kusin har varit lågstadielärare i mindre bemedlade delar av regionen och när de en gång hade en insamlingsdag för British Heart Foundation så fick vissa av barnen från Everton-hem inte bära organisationens röda t-shirts. Båda klubbarna har naturligtvis visningar av sina hemmaarenor och är du fotbollsintresserad kanske du redan varit på match eller på Liverpool-baren Jürgen neråt hamnen. Av någon anledning var min mormor förtjust i Everton. För mig är klubben idag istället känd som hem åt svenska damlandslagsspelare men jag tänker också på att Everton är orsaken till att Liverpools maritima handelskvarter sedan 2021 inte längre är med på Unescos världsarvslista eftersom kommunen lät klubben bygga sin nya arena nära de känsliga hamnkvarteren.

Från stationen kan du ta dig neråt backen till shopping och musik men jag hade tidigare missat den utbombade kyrkan så jag höll mig kvar uppe på toppen och tog mig mot Renshaw Street. Där kommer man först till det kända hotellet Britannia Adelphi som tillhör den idag rätt sunkiga kedjan Britannia men som en gång var lyxhotellet kändisar som Frank Sinatra och andra övernattade på när de skulle med båten till America eller på Grand National som går på galoppvanan Aintree en bit bort. Sångerskan Cilla Black hade en gång sin bröllopsfest på Adelphi och dess lounge har faktiskt fått spela interiören i en oceanångare i en av mina favoritserier En förlorad värld (Brideshead Revisited) så visst är det värt en titt. Sedan 80-talet är det centret för stadens årliga Beatles-vecka men själv tänker jag mest på det i samband med TV-serien Hotel som gick på BBC 1997. Där följde de livet på ett stort hotell och jag och övriga tittare satt som klistrade när vice hotellchefen rök ihop med den temperamentsfulle chefskocken.

Vägen vidare är kantad av slitna byggnader med träd växandes på taket men också av mängder med irländska pubar och här menar jag av typen du hittar på Irland, inte i Sverige. Jag vet inte hur många invånare med irländskt ursprung det finns i Liverpool men det är många tusentals. En bit härifrån ligger stadens katolska katedral Metropolitan Cathedral of Christ the King. Den är mer känd som Paddy’s Wigwam på grund av sin spektakulära arkitektur och det faktum att Paddy är smeknamnet Patrick, ett vanligt namn på irländare efter deras skyddshelgon vilket du säkert har koll på. St Patrick’s Day i Liverpool kan nog gå livat till i de här kvarteren.

Efter ett tag ger pubarna vika för kinesiska och andra asiatiska snabbmatsrestauranger och butiker för nu börjar du närma dig stadens Chinatown men först den utbombade kyrkan St Luke’s som för tankarna till både Coventrys kända katedral och Kejsar Wilhelms Minneskyrka i Berlin fast i mindre format. Kyrkan från tidigt 1800-tal bombades under blitzen 1941 tills bara väggarna var kvar. Jag dröjer kvar vid statyn All Together Now från 2014 för jag som bott i Belgien och sett slagfälten och utställningarna från första världskriget älskar den där historien om hur striderna vid fronten upphörde på juldagen då soldaterna istället sjöng julpsalmer och spelade fotboll tillsammans i ett sorts upprätthållande av mänsklig civilisation mitt i det helvete som rådde. Mitt i de allvarsamma tankarna gläds jag åt hur Liverpoolborna nu gjort kyrkan till ett kulturcentrum med konserter och annat och visat både samarbete och framtidstro.

Jag behöver bara gå gatan fram en bit till så är den där. Den näst högsta kinesiska portalen utanför Kina (ettan finns i Washington D.C.) välkomnar sedan år 2000 besökare till Chinatown och ta gärna en närmare titt på alla karvade drakar och andra figurer på den som ska symbolisera vänskapen mellan de två hamnstäderna Liverpool och Shanghai varifrån portalen kommer. Liverpools Chinatown är den äldsta i Europa och staden har många kinesiska familjer så här kan du både äta kinesiskt och hitta en massa böcker och annan kultur. Det här är kvarteren med Liverpools gamla repslagarbana och just sjöfarten var det som fick kineser att flytta hit redan på 1800-talet.

Vid portalen kan du ta en avstickare ännu högre upp i backen till Liverpools anglikanska katedral, Cathedral Church of Christ in Liverpool. Det är den till storleken största kyrkobyggnaden i Storbritannien och faktiskt på topp tio-listan i världen vilket man kanske inte tror från utsidan även om den tronar högt över staden. Kanske blir du inte förvånad när jag säger att den är ritad av Giles Gilbert Scott som även ritat Battersea Power Station i London. Han har ritat mycket annat inte minst i Oxford och förövrigt även de traditionella röda telefonkioskerna.

Om du istället tar dig ner genom Chinatown kommer du till vad som idag är Liverpools stora nöjeskvarter, Baltic Triangle. Här hittar du mängder av restauranger, klubbar och barer som Botanical Garden och Peaky Blinders Bar och kan äta gatumat på Baltic Market i det gamla Cainsbryggeriet i stadsdelen som fortsätter att utvecklas. En hel del av TV-serien Peaky Blinders är inspelad i och kring Liverpool fast det ska föreställa Birmingham och såklart kan du åka på busstur och se inspelningsplatserna. Liverpool är också känt för sin gatukonst och i sydöstra hörnet av Baltic Triangle ligger The Wedding House med den kanske mest kända muralmålningen av alla, en helt egen tolkning av stadens Liver Bird som lockar många besökare till nedre änden av Great George Street. Mer om dessa fåglar lite längre ner i inlägget men på andra sidan byggnaden hittar du i skrivande stund en man som tar sig för ansiktet gjord av Liam Bononi. Mer gatukonst finns på till exempel Jamaica Street. Naturligtvis finns det också mängder av målningar med The Beatles och stadens fotbollslag lite varstans i Liverpool.

Jag började alltså min första dag i Liverpool med ganska slitna kvarter men till slut var jag nere vid den breda floden Merseys mynning och hamnen och här väntar dig något helt annat. Här hittar du Brunswick, Coburg, Queens och Wapping Docks med olika aktiviteter och sevärdheter innan du till slut kommer fram till den mest turistiga och spektakulära hamnbassängen av dem alla – Royal Albert Dock. Här hamnar du garanterat förr eller senare. Kanske har du redan sett den på TV inte minst i väderleksrapporterna på morgon-TV där meteorologer hoppat mellan olika landsändar i någon sorts flytande material ute på vattnet. Det här är turistigt så det förslår men visar också en stor del av stadens historia, faktiskt så mycket att den kommer att få sitt eget inlägg men tar du dig hit så belönas du med The Beatles Story. I Royal Albert Dock finns också en filial av Tate Museum, souvenirbutiker, flera hotell, restauranger och barer och det mest intressanta för den som är här för att lära sig mer om Liverpool, i form av ett stort sjöfartsmuseum här där just sjöfart betytt så mycket för världen i form av allt från vidrig slavhandel till USA-emigranter och vanlig handel. Slaveriet har förövrigt sitt helt egna museum alldeles bredvid.

Bara en gångbro bort från Albert Dock hittar du kvarteren som idag döpts till Liverpool Waterfront och som börjar med Liverpools stadsmuseum i en modern byggnad. Sedan följer några riktiga juveler vid Pier Head i form av The Three Graces längs Canada Boulevard. Det är först Liverpools gamla hamnkontor, Port of Liverpool som visar just hur stor och betydelsefull hamnen var. Så mycket pengar flödade in och ut ur staden och så många arbetade med skeppsfarten att det är en gigantisk byggnad. Granne med den ligger Cunard Building som en gång var hem åt det stora rederi som länge var ledande på trafiken mellan Storbritannien och Nordamerika och konkurrerade med White Star som man mest tänker på Titanic när man hör. Redan 1919 flyttade Cunard till Southampton för att vara närmare potentiella passagerare i London och där håller de fortfarande till med dagens kryssningsfartyg men här hade de alltså en prominent plats i hamnen de också. Idag är byggnaden full av kultur i form av konst, eventlokaler och en utställning om brittisk musik för det är verkligen inte bara The Beatles som kommer härifrån. Längst bort kommer så den stora kändisen Royal Liver Building som du känner igen på just dess Liver Birds på toppen (och de uttalas ”lajver” inte ”liver”). Det är en av de första byggnaderna i världen som byggts med armerad betong vilket man inte tänker på där man strosar omkring och stirrar. Det förvånar dig nog inte att detta jättehus från 1911 byggdes åt ett försäkringsbolag, The Royal Liver Assurance Group för de brukar ha råd att bygga stort. Fåglarna på toppen har namn och det sägs att om de skulle flyga iväg skulle Liverpool gå under.

Vilka är då de där fåglarna? När Liverpool grundades på 1200-talet och fick sitt kungliga brev så fick staden sitt sigill i form av en fågel med en planta. Det är troligt att fågeln skulle vara en örn men genom århundraden har den genomgått förvandlingar och ses idag som en skarv och ofta med en sorts lokal röd alg (”laver” på engelska och vanlig i Wales) i näbben istället för något tjusigare och det skämtas ofta om hur typiskt Liverpool den här förvandlingen är.

När du nu ändå är här nere vid Pier Head kan du passa på att ta färjan över floden medan du sjunger den kända slagdängan Ferry Cross the Mersey men ta i så fall först en titt på Beatlesstatyn från 2015 då den kom på plats för att fira 50-årsjubiléet av bandets sista hemmaspelning. Den är finansierad av kända Cavern Club och är gjord av samme Edwards som gjorde de fotbollsspelande soldaterna uppe vid den utbombade kyrkan.

När du lämnat floden och gett dig in i staden igen finns det mycket trevligt att göra men såklart är just Cavern Club ett måste under ditt besök och får många faktiskt det viktigaste av allt. Den legendariska musikklubben på Mathew Street kommer att få sitt helt egna inlägg för det finns mycket att säga om den och det här inlägget är redan långt men när du tagit dig till de kvarteren finns det mycket annat att se och göra inte minst i form av ännu ett Beatlesmuseum. Det här fokuserar mycket på bandets tidiga dagar, hur de blev kända och deras tid i Hamburg och har även detta en massa originalföremål såsom den vita cellon i Magical Mystery Tour. Det blir mer om The Beatles, jag lovar. Inte minst om en rolig guidad tur i deras fotspår.

Det är lätt att spendera flera dagar i Liverpool för jag har inte ens nämnt stadshuset och annan pampig arkitektur från stadens storhetsdagar, inte världskrigsmuséet Western Approaches i sin gamla bunker, inte barnvänliga och interaktiva World Museum med sina akvarier och dinosaurier och inte det vackra biblioteket Central Library alldeles bredvid. När du gått runt och tittat på allt i flera dagar förtjänar du definitivt en gin eller två hos fina Liverpool Gin Distillery också. Allt detta utan att jag nämnt annat runt omkring i staden men du kan läsa lite om dagsturer i ett av mina tidigare inlägg. Liverpool är definitivt värt flera dagar av din semester och dessutom betydligt billigare än London, enkelt att nå via Manchester och framför allt otroligt trevligt och roligt. Jag vet inte varför jag inte spenderat mer av min tid här.