Byn som offrades

Har du varit nere vid Jurassic Coast i Dorset? Kanske tagit en titt på vackra Durdle Door. Hade du inte bil kanske du till och med gjorde som vi och tog taxi från stationen i Wareham ut till vandringsleden vid kusten. Kanske var du istället i Corfe Castle en bit österut. Då kan du utan att veta om det ha varit alldeles i närheten av den lilla ödebyn Tyneham.

Tyneham och kusten. Foto: Joe D, Creative Commons

I torsdags var det 80-årsdagen av D-Day, de allierades landstigningar på franska stränder under andra världskriget (så du kan alltid komma ihåg datumet eftersom det är detsamma som vår nationaldag). Jag satt och mindes hur jag en gång åkt en tur med en av båtarna som var med. Den går idag med turister i Scarborough. Jag fastnade sedan i nyheten att premiärminister Sunak gjorde bort sig totalt för han åkte hem från minneshögtiden för att låta sig intervjuas av ITV till ett program som skulle sändas sex dagar senare. Istället blev det utrikesminister Cameron som fastnade på bild med Biden, Scholz och Macron. Hade Sunak inte redan haft problem med att Farage gett sig in i valstriden igen så har han det definitivt nu för ingen av Reform UK:s väljare skulle någonsin få för sig att gå över till en premiärminister som struntar i att högtidlighålla andra världskrigets minnen. Han måste fått totalt hjärnsläpp och kommer nu tappa ännu fler valkretsar än han behövt.

Vad har då detta med Tyneham att göra, undrar du. Jo, det var just kriget som tvingade byns befolkning att flytta. Skjutfältet Lulworth i närheten räckte inte till all träning av soldater för de behövde också lära sig strida i uppbyggd miljö och 1943 lade försvaret helt enkelt rabarber på hela byn. Invånarna gavs 28 dagar att packa ihop sina saker och fick veta att de skulle få flytta hem igen efter kriget. När kriget var över visade sig dock att byn fortfarande behövdes för världen var ju ännu ingen lugn plats. De stackars byborna fick alltså aldrig komma hem och idag kan du vandra runt och föreställa dig livet som det kan ha varit i en gammal Dorset-by utan moderna bekvämligheter men med en stark gemenskap. Bland annat satte invånarna en lapp på sin kyrkdörr när de gav sig av där de bad soldaterna att vara försiktiga med kyrkan och deras by där de bott i generationer. Idag kan du på kyrkogården se några senare gravar. Det är invånare som aldrig kunnat återvända men som bett om att få sin sista vila i byn. Otroligt rörande. Jag hörde talas om byn för första gången på Youtube för ett tag sedan och blev väldigt påverkad av vad jag såg eftersom jag är en sådan som fäst mig väldigt vid barndomens platser. Här kan du själv se:

Vill du se en av grannbyarna som jag förmodar ser väldigt liknande ut men är levande så rekommenderar jag den mysiga byn Worth Matravers som också den har krigshistoria som du kan se i mitt inlägg. Jag blir frustrerad av att jag där var så nära Tyneham utan att jag hade en aning om den. Det är inte helt lätt att köra runt på småvägar och vandra på småvägar vid skjutfältet här så det gäller att läsa skyltarna noga om man vill hit och vissa dagar är det inte ens öppet. Andra dagar runt lov och högtider är det tvärtom speciellt öppna dagar i Tyneham och vilka ser du på hemsidan.

7 kommentarer

  1. Monica · · Svara

    Finns mycket att tänka på i dessa dagar, hur hade det gått annars? Och hur kan det gå nu? Allt som är i denna värld.

    Står om Tyneham i Domesday Book år 1086.

    Och undrar, är premiärministern historielös? Inte bra detta.

    Så roligt när du skriver om UK, tankarna finns ju där.

    Ha det så bra.

    Gillad av 1 person

    1. Tack! Ja visst undrar man. Sunak kan säkert annan historia också med sin bakgrund men han är ju född i England och har gått i skola där så det känns verkligen konstigt.
      Ja Tyneham är lastgammal. Det måste ha känts så konstigt att lämna sitt hem så där med alla grannar.

      Gilla

  2. Ingmarie Andersson · · Svara

    Intressant!!

    Tyneham skulle jag vilja besöka, även som en plats att respektera för oss som inte varit i krig på flera hundra år.

    När jag sade på jobbet en morgon nyss att jag sett Menige Ryan kvällen innan på vanliga tv’n så kom en av mina närmsta arbetskamrater in på att hennes farfar var med i Normandie dagen D (och ju då överlevde). Han var där bredvid ett ”gäng”kanadensare. Min arbetskamrat har nämnt detta förut men precis efter Menige Ryan (även om det är en spelfilm) och skriverier utifrån 80-årsdagen så blev jag väldigt berörd av hennes återgivande av några saker som farfadern sagt om hur han känt sig och sätt de försökte lura tyskarna mm …Att man bli människa igen efter sådant… ..

    När jag var på ”språkresa” i Bishopthorpe 2016 så var där en granne, en äldre herre. När jag pratade med honom förstod jag att han tyckte Sverige var mesiga (min tolkning)under andra världskriget när de bl a släppte över tyskarna till Norge och hans nära släktingar dött under tiden. Jag vet ej om jag förstod honom helt rätt för han blev ganska uppbragd när han pratade om det och jag hittade inga riktigt bra engelska ord eller egen ståndpunkt att ge honom. Jag sa något jätteklumpigt om att annars hade ju kanske Sverige också blivit angripna och detta blev han jätteledsen av att höra uppfattade jag…

    Grannen i Bishopthorpe och min arbetskamrats berättelser skulle jag ha i mitt huvud ifall jag en dag kommer till Tyneham…

    (för övrigt var grannen i Bishopthorpe mycket trevlig och det första han sa till mig var ”how is da” för han hade hört det liknar svenskans ”hur är det?” Och jag kände genast igen det och vi skrattade gott…)

    Gilla

    1. Ja Yorkshiredialekten har mycket skandinaviskt. Min man och jag upptäckte nytt vi inte tänkt på titt som tätt.
      Det är lätt att trampa i klaveret om krig oavsett sida. Sveriges neutralitet var ju lite märklig. Samtidigt gjorde vi en del mer än de berömda tågtransporterna. Min morfar fick medalj av Danmark och Norge för sin hjälp och i Malmö hade RAF visst någon form av övervakning för sitt flyg runt Östersjön. Sådant visste nog inte din kontakt.
      Min svärfar var med i slaget vid Anzio och hade förfärliga upplevelser. Han slogs mot nazismen, inte mot det tyska folket som han tyckte var ”kusiner”.

      Gilla

      1. Ingmarie Andersson · ·

        Egentligen kunde Sverige nog kanske bidra med en hel del sådant som gick just för att vi inte var med I kriget.

        Tänk att få höra din morfar och svärfar …. de (och många med dem) förtjänar en mycket stor respekt …

        Gillad av 1 person

  3. Corfe Castle har jag besökt, men inte Tyneham.

    Intressant, men sorglig historia om byn.

    Ja, detta kan man kalla en politisk miss.

    Trevlig helg!

    Gilla

    1. Vi kom som sagt också till Corfe och Durdle Door på vardera sidan och då hade vi ingen aning om detta. Skjutfältets gränser ser man däremot från vägarna här och där omkring.
      Trevlig helg till dig också!

      Gilla

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

lite mera rosa

vardagslyxen – nära & långt borta

Skriv & Res med Therese

Therese Fredriksson, författare. Älskar resor, författande, böcker och kulinariska upplevelser. Gärna i kombination.

The London Foodie

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Hattrick

En blog om damfotboll av Rainer Fussgänger

Halloj världen!

Ett resemagasin och en blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om fotografi, natur och lite av varje.

Bortugal

Borta men hemma. En blogg om en familj som längtade bort och hittade hem.

People in the Street

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Att resa-podden

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Matochresebloggen

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Ladies Abroad

Reseberättelser, resetips och resefoton

Travel on a Cloud

Bloggen om England och övriga Storbritannien

City Lover Reser

Bloggen om England och övriga Storbritannien

JENNIFER STROUD

Bloggen om England och övriga Storbritannien

The Cornish Bird

Cornwall's Hidden History Blog