Jag älskar smörgåsar med ost och marmelad. En del av mina barndomsvänner åt antingen ost eller marmelad när vi var små och undrade hur jag kunde kombinera båda. Andra var välbekanta med det men hade marmeladen ovanpå osten medan jag föredrar marmeladen underst. Det blev nästan lite som diskussionen mellan Devon och Cornwall om hur man ska äta sina scones med clotted cream och sylt och till just de två grevskapen reser man från Paddington Station med sin skulptur av en liten björn i hatt vilken uppkallats efter den magnifika järnvägsstationen.
Nyheten om Michael Nyqvists död igår blev lite av en chock och världen fortsätter att tappa Michaels för idag kom beskedet att även Michael Bond lämnat oss. Skaparen av Paddington, världens klumpigaste och mest marmeladätande björn, finns inte mer. Tack och lov fick Bond ett långt liv och blev hela 91 år gammal (och hyllningar kan du läsa här och här – Jeremy Clarkson vars mamma sydde Paddingtonbjörnar hemma är bara en som minns honom) men nu är det alltså dags att säga farväl även till honom. Det är nästan så att man vill ta en marmeladmacka till hans ära och jag som 70-talsbarn från Sverige hör Frej Lindqvists röst för mitt inre. Visst passade han fenomenalt lbra att läsa just Paddington och visst var signaturmelodin otroligt engelsk? Här har du historien om hur en av världens mest kända björnar fick liv.

Rågbröd ,ost och en liten utbredd klick sylt ,helst jordgubb eller hallon sylt som äts på en liten ”trä”platta med kniv och gaffel. Det danska sättet. Kul med kulturella matvanor!
GillaGilla
Haha, ja så kan du få frukost på mitt jobb i Köpenhamn fast med rågfralla.
GillaGilla
Låter gott det!
GillaGilla
Mums! Fast idag äter jag knappt sockriga saker om det inte är kalas eller jag är på resande fot och vill prova lokala specialiteter.
GillaGilla
Hmm… min kompis Alice bad mig i går kväll googla de fyra orden Dagens Nyheter Skarback Apricot. Hittade då en digital DN-sida, där en rullning ned förbi något halvdussin åsikter visade en blå länk till min låt ”Apricot” (smeknamnet på min dotters mamma i Tennessee). Jänkarna har dock billig smak för marmelad och kan föredra en Tiptree Apricot Marmalade från Essex framför avsevärt dyrare sorter. Min minimala roll i DN blev dock som slagträ mot de anti-amerikanska faktaurval som Ekot i radio ständigt gör (Här syftas inte på på presidentposten utan flerårig manipulation). Tror ej det varit liknande systematiskt förtal mot Storbritannien i svensk radio, för när Journalisthögskolan förr hade Edward Heath som ett av hatobjekten gällde det inte drottningariket som helhet.
GillaGilla
Jag har en engelsk väninna som känner Tiptree-familjen.
Jag kan inte yttra mig om eventuellt förtal för jag kan för lite. Däremot har vi ju alltid haft bra kontakter med Storbritannien överlag. Dock har det varit sämre rapportering därifrån på senare år. Läser hellre Huvudstabladet själv.
Idag är Sverige ju mer USA-fixerat än de länder som var det för några decennier sedan. Allt går i cykler.
GillaGilla
Paddington – namnet på en del pubar som i Sverige inte haft något mer brittiskt än själva skylten att visa upp. Paddington Bear, en sympatisk marmeladätare som världen skulle behöva fler av. Paddington Station behärskades av Agatha Christie, medan några svenska och australiska kriminalförfattare snubblat rejält på rälsen där, då de låtit hjälten ta tåget till Skottland, vilket ju skulle varit från en helt annan station. Jag ska läsa Agatha igen. Boken där Miss Marples väninna tar tåget från Paddington, fast det senare på filmduk förenklades till att det var Miss Marple själv, eller minns jag kanske fel där? Kan tänkas.
GillaGilla
Oj, vilka svenskar har använt Paddington till Skottland? Jag har nog inte sett en enda sådan pub i Sverige. Det är mest Green Lion, Tudor Arms och saker med Shakespeare där jag är samt klassikern The Scotsman. 😀
GillaGilla