Londons vackraste invånare finns på dagens utflyktsmål. Ja, vi stannar kvar i huvudstaden för det går inte att komma ifrån att där finns massor att se och att många av er läsare uppskattar inlägg därifrån. Idag ska vi till det kungliga hovstallet, Royal Mews och hälsa på hos drottningens hästar som bland annat syns under Trooping the Colours och andra evenemang i staden.
Det är väl ingen hemlighet att jag gillar hästar men när det gäller hovstall växer de knappast på träd. Jag hade besökt det svenska och det danska när jag äntligen tog mig hit och alla är pampiga men det här tar naturligtvis priset med all sin pomp and circumstance och sitt läge på Buckingham Palace Road alldeles bakom palatset istället för i ett helt annat kvarter. Nu är ju Buckingham Palace inte särskilt gammalt och det var först när George IV gjorde det till kungligt palats som hovstallet flyttade hit 1820. De flesta byggnader du ser här idag är från 1825 och ritade av John Nash som också var med i det övriga arbetet kring palatsets utseende. Tidigare låg hovstallet vid Charing Cross och det rev man nu och gjorde plats för Trafalgar Square.
Den som inte är hästintresserad och/eller anglofil kommer att ha roligt ändå eftersom stallet också hyser de vackra vagnar som används under parader och som är konstverk i sig, fulla av historia men man börjar med att kika in i ett av stallarna där den som rider känner igen det mesta utom kanske att vi inte har mässingsknoppar toppandes spiltväggarna på våra svenska ridskolor.
Efter detta hamnar man på den stora innergården där jag själv kunde stannat hela dagen för det här är navet i det hela och här är fullt av aktivitet med både ryttare och kuskar på väg till olika jobb och det gäller att hålla sig ur vägen.
Till slut fick jag slita mig och kika lite på de där vagnarna och faktiskt en del bilar också. Jodå, här finns en och annan Rolls Royce och Bentley som används vid statsbesök. Hela fordonsgaraget är bra skyltat så du får en historia kring varje vagn och bil och är du speciellt intresserad så kan du betala lite extra för en audioguide och vandra runt och lyssna på mer.
The Diamond Jubilee State Coach byggdes strax efter mitt besök för att fira drottningens 60 år på tronen 2012 och invigdes 2014. Den är idag en av de största sevärdheterna och den andra februari öppnar en helt ny utställning med alla vagnar. Vem som helst inser vilket otroligt hantverk som ligger bakom dem med inte bara utsmyckningar utan också fjädringar och annat viktigt för bekvämligheten och så självklart säkerhetsdetaljer. Den som rider har en helt annan påverkan på hästen med hjälp av sin vikt och sina ben än den som bara sitter på en kuskbock med rösten och pisken där det krävs att man vet vad man behöver göra om det går fel.
En spännande vagn är The Glass Coach (som inte har så mycket glas som det låter) som är en vagn från 1881 byggd åt en engelsk Sheriff men köpt av kronan till George V:s kröning 1911. Den har använts flitigt till kungliga bröllop för att köra kungliga brudar till kyrkan med och Lady Diana var en av dessa men den användes också 1947 till att köra prinsessan Elizabeth, dagens drottning, och prins Philip från deras bröllop i Westminster Abbey. När drottningen öppnar parlamentet varje år så är det The Irish State Coach hon använder på sin väg mellan Buckingham Palace och Westminster efter att den renoverats 1989 efter en brand och även Queen Alexandra’s State Coach (med elektroniska fönster och värme) har använts till detta.
När du tror att du sett alla vagnar så får du en överraskning men först efter att ha gått in i de gamla stallarna som idag har en utställning om hovstallets historia och hur det fungerar här idag. Det är inte varje stall som har vackra glaslyktor ovanför spiltorna men här får du alltså inte se några hästar utan på sin höjd en och annan rockard och liknande små vardagsvagnar. Istället är det den alldeles otroliga Gold State Coach du kommer till härnäst som imponerar. Vagnen är från 1762 och kostade redan då över sjutusen pund. Den fyra ton tunga vagnen dras av åtta hästar och har använts till varje kunglig kröning sedan George IV. Som om det inte räcker med en gyllene vagn så har den målade paneler av den italienske 1700-talsmålaren Giovanni Cipriani och keruber på taket vilka symboliserar England, Skottland och Irland. När du kommer in i stallet som hyser vagnen så möts du av en modell av hästar (Windsor Grey) framför så att du ska kunna se hur det ser ut i all sin prakt.
Efteråt blir du onekligen sugen på fler riktiga hästar om du gillar sådana och då kan du kika in i ridhuset från 1760 och drömma dig bort en stund och hade det inte varit för att ryttarna i skjortor bär slips så hade det nästan känts som hemma. Däremot kanske en titt in i sadelkammaren ger en annan känsla om än med familjär doft av lädersåpa.














Hmm, ett besöksmål jag aldrig tänkt på trots alla mina besök i London, kanske kan vara något att tänka på nästa gång…
GillaGilla
Där ser man! 🙂 Ja det är en väldigt vacker miljö.
GillaGilla
Här har jag varit, men för länge sedan, så jättetrevligt att få en repetition.Härliga bilder och jag kan absolut tänka mig ett nytt besök både i London och i Hovstallet.
GillaGilla
Tack! Ja de byter ju utställningar regelbundet så man hittar alltid något. Dessutom glömde jag skriva att det finns en souvenirbutik fast den har mer kungligt fint än fina hästar tycker jag. 😀
GillaGilla