Vafalls? Skottland idag igen!? Ja, vi som hängt med ett tag förknippar ju inte nyårsdagen med något annat än filmen Ivanhoe från 1982 med Anthony Andrews i huvudrollen som visats i svensk TV i åratal just denna dag även om kanalen ändrats. Baserad på den skotske författaren Sir Walter Scotts roman med samma namn handlar Ivanhoe om den diplomatiske riddaren med samma namn som på 1100-talet som saxare stöder den normandiske kungen. Ädelt kämpar han för judinnan Rebecca när hon anklagats för häxeri men gifter sig ändå med Lady Rowena och år efter år undrar vi tittare frustrerat varför eftersom Rowena är en naiv tråkmåns och Olivia Hussey som spelar Rebecca är den vackraste kvinna vi någonsin sett och dessutom i rollen både klok och ödmjuk.
Anthony Andrews var under tidigt 80-tal mångas idol och speciellt sedan han också spelat Sebastian i En förlorad värld eller ”Brideshead Revisited” som TV-serien hette på engelska efter Evelyn Waughs roman med samma namn. Vi minns hur han gick omkring med sin teddybjörn Aloysious på det stora godset (Castle Howard i verkligheten) även om Jeremy Irons som hans studiekamrat i serien är den som gjort mest på film efteråt.
Ännu mer populär blev Anthony Andrews när han sedan spelade Sir Percy Blakeney i Röda Nejlikan. Den brittiske aristokraten som räddade franska aristokrater undan Madame gillioutine är oförglömlig bland oss som såg filmen år efter år (denna gång under påskhelgen). Vilken romantik! Tänk hur han lurade alla, inklusive sin fru, och dessutom såg ut att ha roligt medan han gjorde det. Just det där att han såg ut att ha så roligt hela tiden, varvat med lagom sårbarhet är nog det som gjorde att han hade så många fans. Mitt i all denna idoldyrkan ska man inte glömma att Andrews faktiskt har spelat med storheter som John Gielgud.
Andrews är uppvuxen med en mamma som dansade och en pappa som var dirigent hos BBC. Han växte upp i Finchley i norra London och inget av detta verkar ju särskilt snobbigt i det klassmedvetna England men så gifte han sig med Georgina Simpson vars pappa ägde varuhuset Simpsons of Piccadilly. Jag minns hur jag under min första resa till London gick in där bara på grund av Anthony Andrews men tyckte det var ett väldans trist varuhus och några år senare hade det stängt. Idag är det Waterstones största bokhandel mitt på Piccadilly så du kan ha varit där. Deras dotters gudmor är ingen annan än prinsessan Anne och när jag hade bättre koll på Andrews under 80-talet så bodde familjen i Wimbledon med hästar och allt. Jag undrar fortfarande om de fått privata ridlektioner av prinsessan som deltagit i OS i fälttävlan och även fått EM-medaljer. Avundsjuk? Ja…joooo…
Jag och mina vänner brukar ofta höras säga ”We shall meet again…when there are NONE to part us!” eller ”Look your last upon the sun!” från Ivanhoe eller varför inte ”They seek him here, they seek him there. Those Frenches seek him everywhere…” från Röda nejlikan. Ingen verkar dock vara ett större fan än denne Rolfe2009.

När jag i barndomen aldrig fick leka saxons and normans, för att alla andra barn ville leka cowboys och indianer, var det dock inte Ivanhoe utan Hal Fosters ”Prince Valiant” som var drömmen att vara. Jag klippte i nästan två år ut serien ur Hemmets Journal och klistrade in i album, varav jag har två kvar. (Det tredje slängde mamma vid en vindsröjning.)
GillaGilla
Prince Valiant var lite tidig och amerikansk för mig men hans frisyr gjorde att vi kallade alla med liknande klippning just för Prince Valiant. Så kul det är med gamla album och skrivböcker.
GillaGilla