Det är inte lätt att skriva inlägg i skärgården med dålig täckning så inläggen kommer lite hipp som happ i ett par veckor. Som du nog märkt har jag varit en sväng i England och då brukar jag ju alltid reflektera över nya intryck sedan sist.

Förra gången skrev jag bland annat om att många verkar ångra brexit och den känslan är nu ännu större vilket är frustrerande men positivt för stämningen. Samtidigt ska man inte tro att rasisterna försvunnit, snarare tvärtom men de är nu just detta ganska öppet och lättare att se än när de gömde sig bland en massa missnöjesbrexitörer som nu vaknat upp.

En sak jag reagerade över den här gången var all TV-reklam eller kanske snarare alla nya kanaler. Jag brukar inte sitta klistrad vid TV:n i England men slappar gärna framför den sena kvällar för att se lite ny brittisk TV och komedikanalen Dave. Nu känns det som om det skett en fullständig explosion av nya kanaler. Visst hade de ökat redan förra året men kanske hade ett av våra boenden nu plötsligt varenda en tillgänglig. Det känns som om inte minst ITV och Sky skapat femtioelva nya kanaler och många kör bara repriser av gammal skåpmat. Till och med gamla dartfrågesporten Bullseye från när jag bodde i London på 90-talet dök upp, hur trist som helst när man vill passa på att se nyheter. Allt kryddat med reklamavbrott i parti och minut. Apropå nya kanaler så finns också sedan några år det helt nya bolaget GB News som drivs av ett gäng kändisnamn jag inte vill nämna och inte har något gemensamt med så jag bloggade inte ens om kanalen när den startades. Har du inte hört talas om den så ser du redan på namnet vilken stil nyheterna där har…

Appar använder vi ju till mycket i Sverige men det har alltid känts som om Storbritannien legat lite efter oss, kanske för att de har mer billig arbetskraft och därmed inte rationaliserat bort sin personliga service lika mycket. Royal Mail har förvisso blivit sämre och sämre det senaste decenniet och privata leveransbolag vuxit upp som svampar precis som hos oss men nu börjar man se hur fler och fler resebolag och andra använder appar till det mesta precis som hemma. En rolig sak var att jag själv kunde köpa subventionerad bussbiljett i app och åkte tvåtimmarsturen York till Whitby för två pund! Så billigt var det inte ens 1995-6 när jag bodde där.

En sorglig följd av detta är att järnvägsstationernas biljettkontor nu är i fara. Med början på småstationer kommer kontoren stängas om inte de häftiga protesterna från allmänheten hjälper. Själv tycker jag det är smidigt att köpa biljett i apparna men turister som inte har en aning om Off Peak och annat i biljettutbudet kommer att bli förvirrade och säkert betala mer

Det här med resande påminner mig om att jag också upplevde lite sämre köande till bussar och annat än vanligt. Jag tror att det huvudsakligen är för att turismen har ökat överallt och visst var det mest i London men faktiskt även på andra ställen.

Fish & chips är ett måste minst en gång under besöken i England. Den här gången blev det två gånger varav en var hemleverans från stället mitt emot min mans lägenhet i Lincoln vilket kändes märkligt. Jag kikade också förbi flera ”chippies” inte minst i Whitby där de ligger rad i rad. Jag har tidigare skrivit om hur denna brittiska institution är i fara och upptäckte nu att det kanske pågår ett breddande för att överleva för plötsligt har många ställen med hel restaurang (och inte bara take away) nu asiatiskinspirerade rätter på sin meny. Där det förr möjligen fanns scampi & chips och kanske calamari ser du nu bläckfisk med svart bönsås, pilgrimsmusslor i ostronsås och utöver detta även diverse lokala ostron.

Sjukvårdssystemet NHS fyller 75 år men det känns löjligt att högtidlighålla detta samtidigt som det på nyheterna diskuteras om och hur det överhuvudtaget ska gå att fira hundraårsjubileum.

Ja och mitt i allt detta kom Biden förbi när vi väntade på en buss på Tottenham Court Road. Det blev ett visslade och speedande bland polisfordonen och så kom han, på väg till Westminster och Sunak.

Jag åkte hem med en positiv känsla. Förvisso ökar fattigdomen och det var inte kul att höra av familjen att de helst inte rör sig på Lincoln High Street på kvällarna längre för att det är för många bråkiga gäng ute (och detta i en historisk katedralstad men den har stor segregation mellan grönsaksplockare och studenter på det allt mer populära universitetet) men mycket annat gav en känsla av uppvaknande som jag saknar i Sverige där vi tvärtom rusar mot något helt nytt jag inte vet vart det leder.

Det märks också att britterna dricker mer och mer kaffe istället för te. Överallt dyker det upp caféer med kvalitetskaffe som nästan är bättre än i Sverige. Glöm nu Caffè Nero, Costa och Pret. Jag har redan skrivit om ett brunchställe i London nyligen och det kommer att bli fler inlägg med mängder av Eggs Royale.

När det gäller just York finns det nu så mycket bra mat att det skrivs om staden i matsammanhang också. Jag kom dit med en önskelista och fast jag kunde stryka flera ställen fick jag sätta upp lika många nya på listan även där. Gissa om jag vill tillbaka.