Hoppas du har haft ett bra nyårsfirande och får ett fantastiskt 2023! Här blev det inget inlägg i torsdags för jag är på semester och fortfarande inte hemma men här kommer en liten hälsning från Wien som vi kommit till via en av mina tyska favoritstäder, Nürnberg som har så mycket vackert och intressant att se från allehanda århundraden.
Wien är inte alls en favorit på samma sätt och ändå är jag här för tredje gången men den första var bara en blixtvisit på väg till Budapest. Nu visar jag runt mamma som aldrig varit här eftersom jag övergav mina lösa planer på nyår i England på grund av alla strejker, jag som åker mycket tåg till olika ställen.

Det finns inget superanglofilt att skriva om härifrån och ändå finns det en stor likhet mellan Storbritannien och Österrike i att de båda haft imperier. Det österrikisk-ungerska sträckte sig bara inte över hela världen likt det brittiska men just i Wien kan man verkligen känna stämningen från de gamla habsburgarna, inte i marknadskvarteren där vi bor och som jag verkligen gillar men i den gamla stadskärnan där hästdroskorna fulla av turister kommer i parti och minut utanför det gigantiska Hofburg. Likaså är den enorma operan med sitt kejserliga prål och den berömda Musikverein med sin TV-sända nyårskonsert symboler för en tid av överdåd. Jag känner ibland just i de här kvarteren att jag skulle känna mig kvävd av att bo här och den känslan har jag ju inte i Storbritannien. I Wien är det så pampigt för en så liten och europeisk vit befolkning att det blir dammigt. Stockkonservativt. Ett ”hit men inte längre” mellan människor. Därmed inte sagt att det inte går att njuta av den rena skönheten och här finns mängder av alternativkultur.

Förenande för både de konservativa och alternativa är också cafékulturen. Det är bara olika vilka caféer människor går till. Själva har vi besökt några av de mer turistiga, där Freud, Trotsky och diverse filosofer och konstnärer hängt. Köerna ringlar långa ute på gatorna under skolloven så reservera bord så sparar du fötterna. Favoriten är vackra Central.



En anledning till att vi rest till just Wien är faktiskt engelsk. Mamma och jag älskar filmen Den tredje mannen som bygger på en bok av Graham Greene och handlar om efterkrigstidens Wien, uppdelad i zoner styrda av de olika allierade länderna – Trevor Howard spelar en stor roll som brittisk major. Orson Welles spelar den penicillinsmugglande Harry Lime och filmen är också känd för sin cittramusik av österrikaren Anton Karas som upptäcktes av regissören på en traditionell heuriger (vingård med lokal musik i utkanterna av Wien) och blev stor även i Sverige. Fotot är så bra att jag ryser med sina skuggor bland utbombade hus och med jakt nere i kloakerna. Jag älskar också den uttrycksfulle lille pojken Hansel som bara står mitt i allt med sin boll. British Film Institute utnämnde 1999 filmen till Storbritanniens bästa film någonsin. Se den om du inte redan har det.
Vid roliga Naschmarkt dr vi bor och som tillhörde ryssarna under denna tid ligger Dritte Mann Museum som är ett helt privat museum dedikerat filmen och som bara har öppet lördagseftermiddagar eftersom ägaren går filmvandringar och tar diverse inkomstbringande jobb andra dagar. Han har med sin fru och sitt team gjort ett hästjobb med att samla in originalföremål och andra saker från filmen.







I tre olika hus rör du dig först i filmens värld med alla prylar och inspelningar och därefter i efterkrigstidens verkliga Wien med bakgrund till händelserna i filmen. Här finns foton på en sönderbombad Stefansdom, information om de olika zonerna, smuggling och faktiskt en del om hungersnöden och Svenska Rädda barnen (delvis grundat av min favorit Elin Wägner). Har du hört talas om Arne Karlsson som har sin egen park i Wien och som sköts av ryssarna som tyckte han var en spion? Det finns en anledning till att en av Wiens stora knutpunkter heter Schwedenplatz. Här lär du dig historien om detta och om det moderna Wien och betalar inte ens tio euro för nöjet. Sedan kan du såklart åka Praterns berömda pariserhjul precis som huvudpersonerna i sin klinch.

Hej, du förmedlar kunskap på ett mycket personligt och trevligt sätt, alltid roligt att läsa även om det är Wien och inte England. det du skriver om filmen Den tredje mannen
håller jag helt med om, en fantastisk film. Tyvärr har jag missatdet film museet, det får kommas ihåg till nästa gång i Wien, när det blir av! Hälsningar Ann W
GillaGillad av 1 person
Tack! Ja om du gillar filmen så får du ut mycket av muséet som är fullt av roliga och intressanta saker. Det är lätt att missa, vid marknaden, lite utanför ringen och bara öppet lördagseftermiddagar som sagt.
GillaGilla
Intressant! Wien står på vår ”lista”. Vi får se om vi kommer dit under året …
GillaGilla
Åh, kul. Ja det är en otroligt vacker stadskärna men jag gillar atmosfären bättre utanför den ”inre ringen” som sagt. Hur mycket som helst att se och cafékulturen är underbar. Det är verkligen folkets vardagsrum.
GillaGilla
”Den tredjemannen” är ett mästerverk, främst fotografiskt! Wien står på ”kanske”-listan. Ångrar lite att jag inte reste dit när jag ändå var i närheten (bodde i Genève).
GillaGillad av 1 person
Hade helt missat den här kommentaren. Visst är fotot makalöst.
GillaGillad av 1 person
Gillade verkligen Wien när vi var där och Café Central testade vi förstås. 🙂 Så vackert där. Vi satt visserligen ute och fikade men jag passade på att gå in en sväng och titta på den vackra interiören.
GillaGilla
Ja det är det vackraste av Wiens caféer tycker jag. Ett måste trots alla andra turister.
GillaGilla