Idag hade jag tänkt mig ett helt annat inlägg. Ett som gick mer i resebloggandets tecken men det avbröts när mitt facebookflöde imorse exploderade av nyheten om att premiärminister Boris Johnson vill stänga parlamentet i fem veckor och tänkte be drottningen om att hålla ett sedvanligt öppningstal efter detta den 14 oktober. Just själva nyheten om hans plan var ingen överraskning eftersom läckorna från olika departement i statstjänstemännens Whitehall just nu är stora och det pratats om detta i någon vecka. Däremot var nog inte alla så säkra på att han verkligen skulle göra slag i saken och inte redan nu. Flera kanaler avbröt imorse sina sändningar för dessa ”breaking news” och själva satte vi på Sky News och började läsa tidning efter tidning. Det ser onekligen inte bra ut.

En stängning gör när parlamentet väl återkommer från sommarledigheten i början av september visserligen bara att de tappar något i stil med fyra dagar de kunde vikt endast åt brexit men det är dagar de verkligen behövt. Bland annat har Labour, Liberaldemokraterna, De gröna och de oberoende ledamöterna mer och mer börjat snacka ihop sig om en misstroendeförklaring mot Johnson. En de tänkt på ett tag men inte kunnat enas om vem som skulle göra vad om de skulle få bort premiärministern (som själv sagt att han ändå skulle stanna men det hade lett till val) och hur det hela bäst skulle arrangeras. De behöver tid att övertyga inte bara varandra om vilken som är rätt väg att gå om de skulle få bort Johnson utan också prata om vad de kan komma med till EU – allt för att slippa att iallafall krascha ut och istället be EU om en tidsfrist igen med argumentet att de skulle hålla nationella val. Alla vill inte vara kvar i EU men de vill ha ett fungerande avtal, inte en krasch.

Nu ser det istället ut att bli Johnson som  bestämmer när det blir val och det hinner man inte med innan Storbritannien kraschat ur EU. Även han vill ha val efter detta och det är nog för att visa sig stark för hemmaväljarna som han varit så glad och tagit för sig under G7-mötet i Frankrike för några dagar sedan. Som ett litet sidospår kanske också för att döda skvallret om det som komma skulle nu i veckan. Det är också många som tror att Johnson spelar detta kort nu för att i själva verket snabbt tvinga fram en misstroendeförklaring från oppositionen och därmed få sitt val där han hoppas väljarna ska ha sett hur orättvist han behandlats av dem – han som bara vill leda Storbritannien ur EU precis som hans väljare vill. Det farliga med detta är att många nu skulle rösta på hans konkurrenter i Brexitpartiet istället så det vore en chansning även från hans sida men en som kan gå hem. I dagsläget har han hur som helst knappt någon majoritet efter alla avhopp under våren och speciellt inte om han helt viftar bort Nordirland vilket det ser ut som om han gärna gör. Även överhuset med sina lorder är mest EU-vänliga och har röstat för att absolut inte få en krasch. Detta tänker Johnson lösa genom att strö ett gäng titlar över sina brexitvänner såsom Tim Martin, ägare av pubkkedjan Whetherspoon, och andra som donerat pengar till brexitrörelsen. Så löser man det som inte passar ens väg framåt.

Skottlands förstaminister twittrar.

Drottningen då? Jag har undrat ett tag om hon skulle kringgå det vanliga protokollet och komma med något eget uttalande. Hon ska ju inte lägga sig i politik men det här kändes som ett av de där undantagen på grund av att det är det största som hänt sedan andra världskriget och för att hon ser Johnson som en som inte ser till landets bästa. Redan när han blev premiärminister och gick till henne för att be om att få bilda regering så gjorde han bort sig genom att senare berätta för pressen vad de två pratade om. Ett sådant etikettsbrott gör man inte. Det visade sig dessutom att det som hänt var att drottningen undrat om han verkligen klarade detta. Idag skickade han trots allt sina sändebud ända upp till Balmoral i Skottland där drottningen alltid har sommarsemester för att be henne om att hålla ett ”Queen’s speech” och hon sa ja. Jag som hoppats att hon kanske iallafall i det läget skulle säga att det inte gick på grund av någon formalia i denna stora stund och en kort stund också att hon kanske skulle abdikera för att slippa att i historieböckerna associeras med att ha hjälpt till att driva Storbritannien i sank. Icke så alltså. Hon har ett svårt läge och det blev omöjligt (vilken vecka hon haft med prins Andrew uthängd i media också för gamla synder). Ordförande i drottningens Kronråd (”Privy Council”) är dessutom ingen annan än Jacob Rees-Mogg som jag skrivit om tidigare och som även nu leder arbetet i parlamentets underhus. Det förvånar mig att han som katolik har en tjänst för en anglikansk monark men så är det. Som sagt, svårt för henne.

Jodå, fixat och klart.

Visst är det rörigt? Samtidigt undrar man varför parlamentet inte exceptionellt inkallats och det gjorde undrade jag redan innan det här sista utspelet. Hur kan de ha så lång semester just i år med allt detta viktiga? Även talman Bercow som lovat kämpa med allt han har för att det inte ska bli en krasch har gått ut och sagt att dagens beslut är odemokratiskt. Varför kallar han inte ihop sitt parlament då, i detta det största kaoset på flera generationer? Nu gäller det för landets jurister att se hur man kan få Johnsons agerande utdömt i lag för nu har landet inte bara en brexitkris utan också en konstitutionell kris och detta i nationen som inte har någon skriven grundlag. Ikväll är det spontana protester på Storbritanniens gator. Vi har bara sett början.