Fira författares födelsedag verkar väldigt roligt och speciellt om de är sådana man älskat länge. Den 21 april i år är det Charlotte Brontës 200-årsdag och då bjuder prästgården i Haworth på stort kalas för det är där The Brontë Society har sitt högkvarter och driver The Brontë Parsonage Museum – ett av de bästa muséer som finns för bokälskaren. Här kommer besökaren att bjudas på tårta och olika föreläsningar och det är sannerligen frustrerande att man inte kan åka till England varenda gång någon intressant person man tycker om ska kommas ihåg. Istället får jag minnas mitt eget besök i Haworth.
Systrarna Charlotte, Anne och Emily Brontë och deras bror Branwell växte upp med en pappa som var präst och bodde därför i det stora huset högst upp i byn, granne med kyrkogården vilket säkert inte var den mest upplyftande miljön för barn under 1800-talet med sina sjukdomar. Säkert var det därför de ofta vistades ute på den stora Penistone Moor, heden bakom huset och om du ändå tänker ta dig till byn så rekommenderar jag verkligen att du tar dig nog med tid att vandra upp åtminstone en lite bit efter ett besök i huset med sitt rörande museum.
Den stora byn Haworth var ett måste för mig att besöka redan första året i York så jag satte mig på en National Express-buss till Bradford där det var byte till lokalbussen som slingrade sig fram längs floden Aire med framför allt världsarvet Saltaire och de många slussarna i Bingley som roliga syner på vägen. I Keighley kunde jag ha gått av och bytt till Keighley & Worth Valley Railway, en veteranjärnväg (ånglok på helgerna) känt från flera TV-serier och filmer såsom The Railway Children men jag var låginkomsttagare och stannade kvar på min buss. Tåget kör de sista fem kilometerna in till Haworth och skänker ytterligare historisk stämning till en by som faktiskt har kvar lite av sin 1800-talskänsla. Husen i West Yorkshire är liksom i Lancashire i väster mer påverkade av industrier än i det mer glest befolkade och vilda North Yorkshire med sina nationalparker och även i Haworth sitter soten i fasaderna som överallt i trakten. Tillsammans med de snirkliga, gammeldags bokstäverna på butikerna och den lite läskiga kyrkogården känns det speciellt efter att ha tagit sig upp för den långa backen till toppen av byn och prästgården.
Idag är byn en stor turistattraktion och naturligtvis är varje tea room och souvenirbutik uppkallad efter Brontësystrarnas boktitlar eller dess huvudpersoner. Jag hade detta på känn och hade bokat in mig på Haworths YHA vandrarhem för att få se byn även när dagsturisterna rest hem och lite av stämningen förhoppningsvis skulle infinna sig. Det gjorde den och jag som är ganska känslig för stämningar längtade nästan hem till North Yorkshire där jag satt i min ensamhet i det stora viktorianska huset med alla mina intryck från Brontëmuséet med inte bara information om systrarnas enorma kreativitet och livsvillkor utan också om hur deras mamma dog tidigt, brodern Branwell drogade ner sig och de alla dog unga i sjukdom. Mest av allt minns jag idag lustigt nog hur otroligt små fötter Charlotte hade för ett par av hennes skor finns med i utställningen.
Det här är tveklöst en av Yorkshires stora sevärdheter och ett måste för den kulturintresserade men man blir alltså väldigt berörd och jag tyckte det var befriande att gå upp på heden efter besöket i prästgården och lyssna på fågellivet och bara andas så jag förstår precis varför de vistades där uppe så mycket. Vägen dit är underbar med gröna fält och ett enormt och vackert exemplar av de omurade stenmurar som Nordengland är så känt för.
Har du mycket tid och bra skor (det kan vara lerigt) så kan du ge dig ut på vandring till vattenfallet där systrarna lekte och vidare ända till ruinerna som inspirerade Emily till Top Withens, stugan från Svindlande höjder. Det räcker dock att bara ge dig upp en bit bland de gamla stenbrotten med utsikt över beteslandskapen flera mil bort.











Dit skulle jag vilja åka nångång! Får kanske blir under nästa Englandsresa 🙂
GillaGillad av 1 person
Ja det tycker jag. Yorkshire har så otroligt mycket att se och det här hör till det mer rörande för bokälskare.
GillaGilla
Härliga bilder, man längtar tillbaka till Yorkshire!
GillaGillad av 1 person
Ja jag var tvungen att boka boende i York idag. 😀 Har inga svärföräldrar i livet längre och i år är det 20 år sedan min man och jag träffades när jag jobbade i hans underbara hemstad.
GillaGilla
När jag läser dina inlägg blir jag så sugen på att resa runt i England! Var på en liten kortis till Birmingham och Shropshire och jag fick definitivt mersmak.
GillaGilla
Tack! Ja Shropshire är också fantastiskt och bara lite mindre vilt. Har du sett mitt inlägg om Shrewsbury? Norra Yorkshire har jag ju skrivit massor om och det är vackrare än detta men Brontësystrarna är ju fantastiska med sina verk och sina liv. Du borde verkligen resa runt i norr.
GillaGilla
Vilka vackra vyer! Känns som att det är dags att åka tillbaka till den brittiska landsbygden snart 🙂
GillaGilla
Ja när känslorna kommer fram är det absolut dags. 🙂
GillaGilla
Åh Jane Eyre har jag läst….men vilka andra måste man läsa?
Helt fantastiska vyer!! 😍
GillaGilla
Svindlande höjder av Emily är en som rör sig på hedarna utanför byn och är en riktig klassiker. Agnes Grey av Anne är en annan men det finns många.
Om du tycker det här är fantastiska vyer så ska du se norra Yorkshire: https://barabrittiskt.wordpress.com/2015/04/05/gunnerside/
GillaGilla
Vilka härliga vyer! 🙂
GillaGilla
Ja Yorkshire är vackert.
GillaGilla
hit måste jag försöka ta mig nu när jag kommer till York om några veckor… måste vara vackert på våren. Just på själva födelsedagen 21/4 har jag bokat en av dagsturerna med det här bussbolaget Bob men den här prästgården och omgivningen verkar ju oavsett vara nästan syndigt att missa. Men jag har redan nu bestämt mig för att resa till York igen för jag vill hellre ta det lugnt och kunna uppleva stämningar än att stressa för att hinna så mycket som möjligt… och åh vad jag önskar jag vågade köra bil… här hemma i Sverige är jag en slarver och åker aldrig kollektivtrafik men nu i England blir jag riktigt miljövänlig…
GillaGilla
Titta in på nationalexpress.com och se om tiderna passar dig till Bradford med långfärdsbuss för annars får du byta tåg i Leeds också men ja, Haworth är definitivt värt ett stopp.
Jag tror också du kommer att komma tillbaka till York och jag ser fram emot att höra hur Bob är. Bokade du turen ut på North York Moors eller till Yorkshire Dales?
GillaGilla
Det blev så att jag bokade både North York Moors och Yorkshire Dales med Bob, faktiskt. Då jag reser helt ensam så kände jag att det blir mindre ensamt så. Jag har redan nu ett trevligt och seriöst intryck av Bob. När jag bokade turerna via deras hemsida så råkade jag markera olika månader för de två turerna och dessutom hade jag betalat med mitt kort också. Det tog dock inte lång stund så hade företaget själva anat oråd och upptäckt min miss och hörde av sig via mail. De hjälpte mig att rätta till felet direkt.
GillaGilla