Ibland undrar mina vänner om det inte finns några ställen i England som gjort mig besviken och det finns faktiskt inte många men ett sådant är Warwick. Det kända Warwick Castle är fantastiskt och absolut värt ett stopp men att göra staden som bas är inget jag skulle rekommendera när det finns så många finare platser i närheten. Vi kom som så många andra hit för att se just slottet som jag som intresserar mig för Rosornas krig alltid velat se men efteråt strosade vi omkring i en stad vi inte alls förstod.

Jo, det finns fina delar av Warwick

Jag hade som ett måste att få se The Lord Leycester Hospital och det var något enastående vackert så se det gärna om ni ändå är på slottet (undvik måndagar då det är stängt och ni inte kan se den stora salen). Vägen dit var inte så vidare upphetsande men iallafall lite pampig. Tråkigare blev det när vi gav oss in på smågatorna nere mot Market Place med sina butiker. Här fanns en hel del välgörenhetsbutiker, pappershandlar och bagerier, ett Costa café och en budgetbutik med sedvanliga diskmedel, tvättsvampar, herrskjortor och polyesterkjolar. Allra tråkigast var att stadskärnan faktiskt såg ut som om den bombats i kriget. Var- och varannan byggnad var något monstruöst från 60-70-talet med rappad fasad eller en massa stål och glas som i biblioteket.

Lord Leycester Hospital

På torget låg en fantastisk liten bokhandel men i övrigt bara en Wetherspoon-pub och några andra vattenhål och överallt såg vi människor som såg ut att ha det lite för tufft i livet vilket jag är beredd att se lite varstans i England eller för den delen Malmö men helt enkelt inte hade förväntat mig av historiska Warwick i den utsträckningen. Lite bättre blev det neråt Smith Street med sina individuella butiker och inte minst stadens äldsta pub The Roebuck Inn där du kan ta dig ett glas men vidare bort mot stationen återkom de storrökande och hostande gubbarna utanför spelbolagen. Var fanns alla studenter? Warwicks universitet är inte världens minsta. Sitter de alla ute på campus och har sina intellektuella diskussioner och roliga pubar? Det här är nog den enda studentstad jag sett där studenter varit helt frånvarande i stadskärnan men ja, det är faktiskt för att de har sitt eget campus några kilometer utanför staden vilket inte har något att göra med den. Ryktet säger också att studenterna här mår sämre än många andra i England. Om det beror på att de är så isolerade eller helt enkelt på att universitetet inte jobbar med välmående vet jag inte.

Eastgate vid Smith Street

Smith Street

The Roebuck Inn

Finns det då inget roligt i Warwick? Jo, förutom slottet finns också ett trevligt tea room och Lord Leycester Hospital är verkligen värt att ta vägen förbi för det är otroligt vackert. Kyrkan Collegiate Church of St Mary dominerar stadens siluett och är en riktigt fin och historisk kyrka. St John’s House Museum i sitt jakobinska hus hann jag inte besöka men där hittar du utställningar om lokalhistoria, Warwickshires regemente, gamla skolmiljöer och ett viktorianskt kök och det finns också ett stadsmuseum i den gamla Market Hall. Jag tipsar bara om att du väljer  någon annanstans som bas för det är en märklig atmosfär här. På bekvämt avstånd har du till exempel Stratford-on-Avon, någon av byarna i Cotswolds, stora Birmingham eller varför inte Henley-in-Arden som får ett eget inlägg framöver.

Museet i Market Hall

St John’s House