Storbritannien har riktigt ruskväder dessa dagar och jag hör från våra bekanta i St Ives hur de njutit och förfasats över enorma blixtar utan åskknallar vilka slagit ut TV-apparater på löpande band. I tidningar läser jag om hur en liten tornado gett sig på ett område i södra Wales och både där och i västra Devon blåser det rena Egon. I Shropshire ligger ett snötäcke över kullarna och till och med i det platta Grantham snöade det rejält igår så det är säkert vitt i Derbyshire och Yorkshire också. I Skottland är flera tågsträckor inställda och i Nordirland är skolor stängda som ni säkert redan läst i svensk press – allt medan ingen har dubbdäck och vägen A30 genom Cornwall inte ens hunnits saltas hela vägen igår när det var som värst där. Brrr.

Det här får mig att tänka på farliga vägar i största allmänhet och det görs såklart undersökningar i Storbritannien precis som i Sverige om detta. Du som ska ge dig ut på de brittiska vägarna ska veta att motorvägarna trots sina köer faktiskt inte är de värsta utan precis som i Sverige är det de något mindre vägarna som är farligast och som ni som kör vet så är de ganska mycket mindre inte minst i Storbritannien. Siffror från 2013 som tagits fram av Road Safety Foundation visar att hela fem vägar i de höglänta delarna av Derbyshire är på tio i topp-listan över dödsfall och allvarliga olyckor och trakten runt Buxton är värst. Flest dödsfall har A537 mellan just Buxton och Macclesfield i Cheshire som i rätttvisans namn är riktigt smal långa sträckor men Buxton till Congleton – även det i Cheshire – ligger också i topp liksom Buxton till Whaley Bridge, Pikehall till Matlock och Baslow till Totley över gränsen upp mot Sheffield. Var försiktiga ni som vill bila runt i vackra Peak District alltså. Själv har jag bara åkt den fina vägen mellan Buxton och Bakewell för till Whaley Bridge to jag tåget.

Delabole i Cornwall

Cheshire fortsätter finnas med på listan med en väg till Shropshire också men sedan blir det jämnare med en väg i Lancashire, en mellan Lancashire och Yorkshire och en i Nottinghamshire. Endast en väg i Sydengland finns med strax utanför Chichester och det känns ganska talande för samhället i stort att det är på det viset med färre investeringar i Nordengland men det kan inte vara hela förklaringen för speciellt Cheshire är inte så eftersatt och det borde ha funnits fler vägar i stora Yorkshire och Northumberland med på listan. Istället tror jag att det iallafall delvis är mikroklimatet som spökar eftersom så många vägar runt en och samma plats finns med och just Buxton råkar vara Englands högst belägna marknadsstad. Där fryser och tinar det ständigt om vartannat tänker jag som varit där just i februari. Buxton är helt enkelt ofta kallare än grannstäderna och har till exempel haft snöstorm i juni en gång på 70-talet vilket jag själv faktiskt varit med om tidigt 80-tal utanför Vetlanda på Sydsvenska höglandet så det är den typen av väder som gör det svårt att hålla vägarna fina.

Extrema lutningar i backar finns det lite överallt i Cornwall, Devon, Yorkshire och Cumbria inte minst och i Devon och Cornwall dessutom mycket lummiga och gärna med 90-graders svängar. I stora delar inte minst i nationalparkerna rör sig får fritt mellan färistar och även utanför händer det att bönderna driver sina får längs landsvägarna till nästa hage så ta det absolut lugnt överallt men alltså extra mycket i Derbyshire. Vägen ner till Robin Hood’s Bay eller Englands största väglutning i Lake District är alltså utanför listan.