Hamburgare har varit supertrendigt i London ett bra tag nu och både individuella restauranger och nya kedjor har etablerat sig där och runt om i landet. En som redan funnits i flera år och tagit burgare till nya höjder är Blas Burgerworks i St Ives. Ja jag vet, nu blir det lilla St Ives igen men det här är faktiskt en restaurang som finns med i allehanda guider och artiklar om Englands tio bästa hamburgerrestauranger vilket ni ser om ni googlar så det är inte jag som är i farten som Penwith-halvöns inofficiella turistbyrå igen faktiskt. Vad sägs till exempel om ett omnämnande i självste Wall Street Journal bland mycket annat? På Cornwalls gamla språk korniska betyder Blas ungefär ”smak” och den som förstår walesiska ser likheter där medan vi andra förstår vad de vill säga när vi går hit och äter.

”Vad har hamburgare med engelsk mat att göra?” tänker du som ser att jag satt den etiketten på det här inlägget. Hamburgaren i sig må kännas som amerikansk mat men på Blas görs den med lokala och helst ekologiska ingredienser så mycket det bara går. Hamburgarna görs av gräsbeteskött från Cornwall som förvisso har mycket frodigt gräs där ute vid Atlanten så det är inte lika ovanligt som i Sverige. Det är omöjligt att fixa lokal avokado än så länge men restaurangens ägare har en köksträdgård med allehanda annat att använda. Mycket av tillbehören som serveras är säsongsbetonade och alla med en cool twist.

Hur är då maten? Det är kanske inte de största burgare jag sett men mättande nog och jättegoda. Även brödet är speciellt men du som inte äter bröd kan enkelt välja bort det. Deras såser är både av majonnästyp och mer åt chilihållet men alla jag har ätit har helt rätt balans. Det är inte svårt att vara vegetarian i England och just här med allt miljötänk finns alternativa burgare med soja och tofu för den som inte äter kött. Det känns faktiskt ovanligt rätt att välja detta just här där hela stället andas omtänksamhet om vår värld även om jag själv inte gillar just tofu.

Blas bygger på höjden

Det går att boka bord till en ungefärlig tid men här finns bara ett enda litet rum i en typisk lokal granitstuga så borden är några få stora och du får sällan ett helt eget bord utan hamnar ofta bredvid ett okänt sällskap vilket jag personligen inte har några som helst problem med på ett sådant här ställe. Det känns faktiskt mest som om jag är arton år igen och har klivit in i köket på ett av Edinburghs roligaste vandrarhem. Jag blir genast nyfiken på människorna omkring mig och det är inte ovanligt att främlingar börjar prata med varandra om allt möjligt här medan man väntar på maten. Personalen är fullt upptagen med att servera trots den lilla lokalen och har inte så mycket tid till annat men är desto trevligare när de väl hinner stanna och de berättar gärna om de senaste hamburgerkombinationerna medan du får allt från vatten till lokal cider eller vad du nu valt att dricka. Dagens special står på svarta tavlan på väggen liksom flera av bästsäljarna. Själv är jag svag för bacon och avokadoburgaren men här finns också burgare med den fina osten Cornish Blue eller rödbeta. En annan av mina favoriter är ”Rancheros” eftersom jag gillar avokado vilken här har blivit till guacamole och jag älskar ägg – innan jag började med LCHF åt jag gärna huevos rancheros till frukost. Efterrätterna varierar också de efter säsong och jag som oftast är här sommartid unnar mig ibland deras underbara lemon posset som serveras med shortbread och clotted cream. På vintern stänger de faktiskt ett par månader men då kan man fortsätta besöka gänget på puben Halsetown Inn som de tog över för ett par år sedan i byn med samma namn några kilometer utanför St Ives. Där har de samma ekologiska tänk men den är ännu inte lika känd som Blas, kanske för att köket är mer varierat crossover och inte bara trendiga burgare.

Min favoritupplevelse hade en bonus i form av clotted cream.