Precis som lokal mat är lokal musik också något jag gillar att upptäcka och jag minns med glädje hur jag överraskats av det på små pubar i Edinburgh. Pubar är överlag där det mesta händer om det inte gäller band som blivit för stora och många pubar har regelbundna folkmusikkvällar. Jag tycker inte om all brittisk folkmusik men skotskt, sea shanties och folkrock är genrer jag verkligen gillar eftersom de fångar stämningar så bra.
Jag som har ärvt min farfars förtjusning för shanties, sjömanssånger, har länge velat åka till den årliga festivalen i Falmouth. Det var när jag skulle kolla datumet för den som jag upptäckte att det finns en hel sajt om årets folkmusikfestivaler hos English Folk Dance and Song Society om du tittar på ”What’s on elsewhere” i listan till vänster (jag länkar inte direkt dit eftersom sällskapet också skriver om kurser och framträdanden i sitt hus i London -inte helt förvånande i Camden).
En del är lika mycket dans som musik och Morrisdans är något man ofta ser på marknader och stadsfestivaler så det känns inte så upphetsande men jag ser att den i York kända folkmusikpuben The Black Swan som har spelningar varje torsdag finns med en hel helg i juni – en fantastisk tid att besöka York. Överhuvudtaget är det mycket i Yorkshire på listan, inklusive en skandinavisk festival vilket inte känns så angeläget för just mig men säkert blir bra. Även clog dancing står på agendan där. En träskodans som utvecklades på industrigolven i norr till maskinernas skrammel.
Det är huvudsakligen engelska festivaler men några från Skottland och Wales har också rapporterat om sin existens. Annars är det inte svårt att hitta folkmusik i Skottland där man kan hålla utkik efter så kallade ”ceilidhs”med dans och heller inte i Wales som är då känt för sin körsång.
Bland övriga nyheter idag skriver Svenska Dagbladet Mat & Vin förövrigt att Jamie Oliver ska öppna sin första restaurang i Skandinavien i höst och detta på Scandic Anglais i Stockholm passande nog. Han har arbetat med Scandics menyer i några år redan men jag har aldrig prövat något. Kul tycker jag iallafall som hoppas få blogga när det öppnat. Under tiden tänker jag ta en titt på stämningen på puben The Bell utanför Umberleigh i Devon. Love it!

Underbar musik!! Förstår att farbrorn inte kan vara stilla :))
GillaGilla
Han är för söt.
GillaGilla
Folkmusik/folkrock/country… De tre stora inspiratörer, som på vinylskivor i mina tonår formade mitt liv, har under de senaste 700 dagarna gått ur tiden. Amerikanerna Kris Kristofferson, Melanie Safka och brittiska samväldesmedborgaren Gordon Lightfoot. Bland britter kan man ännu sätta sig och snacka om dessa men numera knappast i Sverige. Snackade djupast i ämnet våren 1978, med brittiske folkrockaren Kelvin Henderson, då han spelade in en LP i katakomberna under Rågsveds Torg, Stockholm. (Studion hade kylskåp, så Kelvin drack på nätterna Guinness, jag drack Fanta.)
GillaGilla
Vilka minnen. Jag kan inte mycket om Lightfoot. Den jag hört mest om är såklart Kristofferson. Det är överlag mycket man inte längre kan prata om när man blir äldre. Det finns en bra artikel i DN idag om skolan och detta.
GillaGilla
Lightfoot ville på gamla dar genomdriva ett värdigt 50-årsminne av att högt älskade drottning Elizabeth II sommaren 1973 kommit till provinsen Alberta, medförande icke endast ett antal krukor med rosor från Buckingham Palace’s trädgård utan även en trevligt konverserande prins Philip, som i högre grad än drottningen fick ta sig an ivriga reportrar. Lightfoot började planera jubiléet redan 2020 och önskade få med drottningen på TV-länk från BBC, London, men idén dog med drottningen hösten 2022. Jag kan i varje fall inte finna att någon sorts 50-årsjubileum av besöket hölls.
GillaGilla
Åh, han som kämpade.
GillaGilla